Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-10 01:14

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/asikt/mer-karnkraft-behovs-for-klimatets-skull/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Mer kärnkraft behövs för klimatets skull”

Elledningar vid kärnkraftverken på Simpevarpshalvön utanför Oskarshamn. Foto: Adam Ihse/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Vi behöver mer kärnkraft om vi vill nå de uppsatta klimatmålen om minskade koldioxidutsläpp. Därför bör kärnkraften utvecklas i stället för att avvecklas i ett land som påstår sig göra så mycket för att bekämpa global uppvärmning, skriver Manne Johnsson.

Kärnkraftsfrågan har länge varit infekterad. Kärnkraften beskylls ofta för att vara farligare för miljö och människor än andra energialternativ. 

Sanningen är dock att vi globalt behöver mycket mer kärnkraft om vi vill nå de uppsatta klimatmålen om minskade koldioxidutsläpp, vilket FN:s klimatpanel IPCC är tydlig med.

Kärnkraft har låga utsläpp, går i regel snabbt att bygga och är effektiv och pålitlig. Självklart ska vi även bygga ut förnybara energikällor, men att stänga fullt fungerande kärnkraftverk är ansvarslöst när vi saknar rimlig ersättare som kan förse det svenska elnätet dygnet runt, oberoende av väder. 

Det experiment som resulterade i kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var en katastrof för både människor och natur. FN-organet UNSCEAR konstaterade 2005 att cirka 6000 fall av sköldkörtelcancer, ett antal som förmodligen skulle öka, hos barn och ungdomar som varit närvarande vid Tjernobyl.

Men utöver denna ökning saknas belägg för att cancerfall eller dödsfall i anknytning till strålning har ökat hos den allmänna befolkningen. Detta är i linje med vad svenska Strålsäkerhetsmyndigheten skrivit om Tjernobylolyckans påverkan på den svenska befolkningen.

Utan att dyka alltför djupt i ämnet strålning visar Strålsäkerhetsmyndighetens siffror en ökning på 0,7 millisievert till följ av kärnkraftsolyckan. Detta kan då ställas i relation till den normala bakgrundsstrålning som ligger på runt 1 till 4 millisievert och den högsta tillåtna dos per år för personer som arbetar med strålning är 20 millisievert. 

Om Tjernobyl, som Kurt Folkeson skriver i en insändare på DN Åsikt (1 december 2019), ska användas som ett skräckexempel bör man även ta upp vattenkraftverket i kinesiska Banqiao som kollapsade 1975 och orsakade uppemot 230.000 människors död.

Varje dödsfall till följd av kärnkraft är ett dödsfall för mycket. Men det är även värt att ha i åtanke att detta energislag enligt amerikanska rymdstyrelsen Nasa räddat uppskattningsvis 1,87 miljoner människor från att dö på grund av föroreningar.

Det finns fördelar och nackdelar med alla energikällor. Teknologiska avancemang inom kärnkraften med reaktorer som drivs av torium löser många av kärnkraftens nackdelar och förstärker fördelarna.

Dessa reaktorer använder existerande radioaktivt avfall. Avfallet de själva producerar är inte lika problematiskt, samtidigt som de producerar mycket mer el än vanliga kärnkraft. Det ger oss ett tidsspann på över tusen år att helt ställa om till förnybara energikällor. 

Kärnkraft är därför en viktig del i omställningen från fossila bränslen till förnybart och bör därför inte avvecklas utan i stället teknologiskt utvecklas, inte minst i ett land som Sverige som påstår sig göra så mycket för att bekämpa den globala uppvärmningen. 

Samtidigt ger kärnkraftens pålitlighet en möjlighet för utvecklingsländer att ersätta kol, gas och olja för inhemsk basindustri och företagande. Och ett stabilare företagsklimat ger människor möjligheten att ta sig ur fattigdom.

Så bort med 80-talsalarmisen! Det handlar om att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ som fungerar, oavsett om det blåser eller är molnigt.