Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-16 22:13

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/asikt/skolan-ska-lara-elever-bygga-tillit-till-vuxna/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Skolan ska lära elever bygga tillit till vuxna”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. Skolan ska lära elever bygga tillit till vuxna. Debatten om lågaffektivt bemötande som metod för att hantera barn med aggressiva och störande beteenden har lett till att vi hamnat snett i diskussionen, skriver psykologen Noam Ringer.

Den senaste tidens debatt om lågaffektivt bemötande har lett oss att tänka i termer av två aktörer i konflikt – eleven mot läraren och läraren mot eleven. Den ena agerar och den andra reagerar.

Utifrån mina erfarenheter som psykolog, tidigare verksam vid barn- och ungdomspsykiatrin och nu som forskarstuderande om barn med adhd, menar jag att vi i stället måste utgå ifrån att både elever och lärare tillsammans äger ett gemensamt problem, nämligen barns svårigheter att reglera frustration och ilska.

Att kunna reglera negativa känslor är en lärandeprocess. En del barn behöver lära sig att hantera sin ilska på ett mer systematiskt och medvetet sätt än andra.

Skolan är ett perfekt sammanhang för att kunna lära sig den livsviktiga färdigheten, och lärare har yrkeskompetensen. Precis som att kunna läsa och skriva kan även färdigheter som att kunna lösa konflikter och hantera frustration bli bättre med systematisk och involverande träning.

Barn behöver lära sig att identifiera sårbara situationer, utvärdera sitt agerande och bygga en repertoar av alternativa mer adekvata beteenden för att hantera frustration. Läraren ska ses som en partner i det lärandet, ett stöd och en resurs.

En sådan inställning för hantering av beteendeproblem är inte bara mer etisk och respektfull mot barnet, i och med att den ser barnet som delaktig aktör i sin utveckling, utan är också mer effektfull eftersom den förstärker barnets egen förmåga att hantera sina problem.

Debatten kring beteende­problem i skolan har ofta nämnts i samband med elever med neuro­psykiatriska svårigheter som svårigheter att kontrollera impulser, reglera känslor och förstå sociala relationer. Forskning visar att barn med neuropsykiatriska diagnoser ofta har sämre tillit till sin egen förmåga att hantera vardagliga situationer. De upplever mer stress och uppfattar problem som mer hotfulla och utmanande.

Dessutom har barn med neuro­psykiatriska diagnoser mindre förtroende för andras vilja och förmåga att hjälpa dem. Debatten bör inte handla om lågaffektivt eller högaffektivt bemötande. Den bör i stället handla om hur skolan kan stärka barnets förmåga att hantera problem och bygga tillit till vuxna.

Hur man kan tillämpa ett sådant perspektiv kan skilja från skola till skola och från lärare till lärare. Men grunden är att aktivt involvera barnet i sin lärandeprocess, att vara medveten om hur barnet upplever och uppfattar situationen och signalera att man som lärare är där för att hjälpa till och inte för att vara ett hinder.

Det finns mycket för både lärare och elever att hämta i denna lärandeprocess. Ett misslyckande i form av ett utbrott kan ses som ett tillfälle att förstå vad som leder till frustration och vilka situationer som är sårbara. Likaså om eleven lyckas hantera sin ilska på ett adekvat sätt så finns möjlighet att hitta vad som bidrar till framgång.

Eftersom lärandeperspektiv ofta är närvarande hos de flesta lärare är denna inställning mer intuitiv för lärare och lättare att använda. Att se konflikt- och aggressionshantering som en färdighet som behöver läras och tränas i skolan gynnar relationen mellan elev och lärare och är även en långsiktig investering i barnen.