Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 21:15

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/asikt/stryk-inte-bibeln-ur-grundskolans-kursplaner/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Stryk inte Bibeln ur grundskolans kursplaner”

Foto: Tommy Svensson

INSÄNDARE. Skolverket måste dra tillbaka förslaget att stryka Bibeln ur grundskolans kursplaner. Det räcker inte med att skriften omnämns som en av flera urkunder, skriver Lars Naeslund, professor emeritus i pedagogik.

Efter kritik drog Skolverket tillbaka förslaget att stryka antiken från historieämnet i grundskolans kursplaner. Men vårt arv från Jerusalem är väl så viktigt som det från Aten och Rom. Därför bör Skolverket också ta tillbaka förslaget att stryka världens mest spridda och lästa skrift, Bibeln.  

Ungdomsforskaren Thomas Ziehe varnar för att skolan anpassar sig så mycket till det vardagligt triviala att den blir ointressant. Kunskapssociologen Michael Young pläderar också för ”mäktig kunskap”, ett begrepp som fått genomslag i professionella diskussioner om vad som är värt att veta för att det ökar ungas förståelse av världen och kulturen. 

Jordgloben nämns explicit i kursplaneförslaget. Den är ju omistlig för våra möjligheter att orientera oss i det fysiska rummet. För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln lika viktig, men den nämns inte i klartext.

Här är sex argument för att Bibeln erbjuder viktig kunskap till dagens unga:

• Konstnärliga uttryck. August Strindbergs bok ”Tjänstekvinnans son” syftar på Ismael i Bibelns första bok, och Ingmar Bergmans filmtitel ”Det sjunde inseglet” är ett eko från dess sista bok.

• Vanliga metaforer. I offentliga och mellanmänskliga samtal finns bibliska referenser, som ”salomonisk lösning”, ”Davids kamp mot Goliat” eller ”barmhärtig samarit”; bilder och berättelser vilka fungerar som kulturella glasögon.

• Global räckvidd. Var tredje människa har någon anknytning till den judisk-kristna traditionen. Sekulariseringen är ett europeiskt fenomen, där Sverige intar en extremposition, enligt World Value Surveys. 

• Existentiella referenser. Det mänskliga livets grundvillkor skildras mångsidigt i Bibeln. Här kan nämnas det fria valets möjligheter och våndor; att livet inte är lätt eller förutsägbart; att vi gör fel trots goda intentioner; men också att vi kan handla rätt mitt i all ofullkomlighet.

• Etiska normer. Jag har aldrig hört agnostiker eller ateister avvisa Bergspredikans giltighet, trots att budskapet är lika svårtillämpat som relevant i alla tider. 

• Teologiska meningserbjudanden. Läroplanens proklamation om människors lika värde har sin grund i Första Moseboken, där det står att Gud skapade människan till sin avbild. Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn ger substans åt det aktuella honnörsordet inkludering. Berättelsen om ”Den förlorade sonen” förmedlar budskapet att det finns nya möjligheter bortom livets misslyckanden. 

I de kursplaner som har gällt hittills nämns Bibeln för såväl årskurserna 1-3 som 4-6, vilket är bra. För årskurserna 7-9 står det visserligen urkunder, och det är bra – men inte tillräckligt. Bibeln behöver nämnas i klartext.