Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 13:36

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/76-punkter-for-ett-sverige-dar-hela-landet-far-leva/

DN Debatt

DN Debatt. ”76 punkter för ett Sverige där hela landet får leva”

Människor i glesbygd och landsbygd är mer beroende av bilen för att kunna ta sig till arbetsplatser, skolor, hälsovård och service. Därför är landsbygden mer känslig för stigande drivmedelspriser, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 10/10. I morgon fredag behandlar Kristdemokraternas partifullmäktige ett nytt landsbygdspolitiskt program. Vi vill stärka sjukvården på landsbygden och ha en bättre polisnärvaro. Vi vill också utreda möjligheten att låta en större del av intäkterna från naturtillgångarna stanna hos landsbygdens kommuninvånare, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Magnus Oscarsson (KD).

Klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingar och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver allt mer. Det har även skapat nya politiska förtroendeklyftor. De politiska besluten uppfattas ofta, mer eller mindre välförtjänt, ha fattats utan insikt i landsbygdens förhållanden.

Att människor som lever under olika betingelser har olika synsätt är varken nytt eller konstigt. Men det visar varför hänsyn måste tas till de olika livsvillkoren, inte minst vid fördelning av resurser samt vid lagstiftning och lagtolkning. Politikens innehåll innebär ofta att problem vältras över på landsbygden, som exempelvis förväntas dra tyngsta lasset i klimatomställning och flyktingmottagande.

Vi vill införa ett statligt stöd för att utbilda jägare och jakthundar i vildsvinsjakt. Kvoter på vildsvin ska införas, och ersättning betalas till jaktlag som fyller kvoten. Vi vill även tillåta jakt på skarv vid fågelns boplatser.

Ett annat exempel är bilpolitiken. Människor på landsbygden är mer beroende av bilen för att kunna ta sig till arbetsplatser, skolor, hälsovård och annan service. Därför är landsbygden mer känslig för stigande drivmedels­priser. Vi har alla ett ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle, men det är viktigt att de politiska styrmedlen utformas med ödmjukhet inför de olika förutsättningarna i innerstaden och på landsbygden. Under de senaste fem åren med rödgrönt styre har gapet mellan stad och land vidgats ytterligare. Det är inte hållbart.

• Polisens allt mer ansträngda resurser innebär att stora delar av landet mer eller mindre lämnats polislösa.

Otryggheten på landsbygden ökar. Stölder och inbrott är vanliga.

BB-avdelningar läggs ner, vilket tvingar gravida att resa allt längre när det är dags att föda. I ett fall har det lett till att studieförbundet ABF startat en kurs i ”bilförlossning”.

Brister i sortering och utdelning av post väcker oro och besvikelse.

Kommunalskatten har trendmässigt ökat mer än i storstadsområdena.

Miljöskatter av olika slag, även om de var för sig har en miljöstyrande effekt, kan sammantaget slå hårdare mot landsbygdsborna än storstadsborna.

Lönsamheten inom jordbruket har inte lyckats lyfta nog att möta större motgångar, som torkan 2018. Hanteringen av EU-ersättningarna till jordbruket har varit under all kritik. Många jordbrukare har legat ute med summor motsvarande halva årsomsättningen.

Regeringen har inte lyckats stävja den växande vildsvinsstammen och de problem den för med sig. Tvärtom har regeringen konsekvent motarbetat svenska jägare och skyttar genom en överimplementering av EU:s vapen­direktiv.

Tolkningar av regelverk har även drabbat innehavare av enskilda avlopp, skogsägare samt ägare till småskaliga vattenkraftverk.

Nu behövs en ändrad politik så att även landsbygdens perspektiv får genomslag. Landsbygdsbornas konkreta behov av en fungerande vardag måste erkännas.

Rätt utformad kan politiken ta vara på landsbygdens stora potential på ett sätt som gynnar alla i Sverige. Det är på landsbygden vi finner nyckeln till en hållbar omställning av ekonomin från en fossildominerad tillvaro till ett uthålligt förvaltarskap. På landsbygden finns energikällorna som behövs i den hållbara tekniken och den växtlighet som tillhandahåller livsmedel, energi, rekreation och inte minst en livsmiljö för de arter som vi delar vårt land med.

Kristdemokraterna antar utmaningen att bygga ett Sverige där alla delar av landet får och kan leva vidare. Vi har länge påtalat problemen. 

Men ett nytt landsbygdspolitiskt program kommer nu att behandlas av vårt partifullmäktige den 11 oktober. Programmet innehåller 76 punkter – fler än januaripartiernas agenda för hela landet.

Några av de viktigaste förslagen är:

1Stärkt sjukvård på landsbygden. Inte minst primärvården behöver anpassas efter de avstånd som råder där. Fler allmänläkare ska vilja verka i landsbygd. Resurser kommer även behöva flyttas från sjukhusen till primärvården.

2 Ökad polisnärvaro. Polisens lokala förankring ska stärkas. En ny anställningsform ska införas där stat och kommun delar vissa kostnader. Vi vill utreda om grannsamverkansgrupper kan få nya befogenheter, till exempel att kameraövervaka vägar. Uppklaringen av heminbrott måste öka.

3 Jakten är både rekreation och miljövård. Vi vill införa ett statligt stöd för att utbilda jägare och jakthundar i vildsvinsjakt. Kvoter på vildsvin ska införas, och ersättning betalas till jaktlag som fyller kvoten. Vildsvinskött ska kunna säljas direkt och skattefritt till privatpersoner och företag för upp till 45.000 kronor per år. Vi vill att jakt på överetablerade viltarter som dovhjort, kronhjort, gäss och varg ska utökas. Vi vill även tillåta jakt på skarv vid fågelns boplatser. Kraftfulla åtgärder ska sättas in mot djurrättsmotiverade brott.

4 Jordbruket ska bli mer lönsamt. Självförsörjningen av livsmedel måste öka och konkurrenskraften stärkas. Skatten på diesel – även den fossilfria – ska sänkas. Regelbördan minskas. Vi vill ge stöd till ägarbyte och startstöd till unga jordbrukare. Vi vill stärka äganderätten för jord- och skogsägare och se mer pengar för att bekämpa granbarkborren.

5 Landsbygden står och faller med dess infrastruktur. Vi vill påskynda uppgraderingen av BK4-vägnätet, öka anslagen för underhåll av regionala vägar och öka statens anslag till enskilda vägar. Kommuner ska ges rätt att upphandla regional flygtrafik.

6 Landsbygden måste kunna leva av egen kraft. Vi vill utreda om en större del av intäkterna från naturtillgångar kan stanna hos kommuninvånarna. Villor och mindre affärslokaler i glesbygd som ligger utanför detaljplanerade områden ska kunna byggas utan bygglov. Inget strandskydd ska gälla vid nylagd våtmark under de första 30 åren. Den småskaliga vattenkraften ska värnas. Statliga topplån ska underlätta nyproduktion av bostäder på landsbygden.

Det här är ett batteri av åtgärder som Kristdemokraterna vill rikta för att återupprätta landsbygdens ställning. Den gemensamma nämnaren är att åtgärderna gör det lättare för den som vill bo och verka i landsbygd, vilket i sig är en förutsättning för att landsbygdens samhällen ska kunna leva vidare och utvecklas.

Det är varken möjligt eller önskvärt att hela landets befolkning bor i storstadsområdena. Om detta är alla överens. Frågan är vilka partier som är beredda att i med aktiv politik stödja och prioritera landsbygden.