Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 09:51

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/eus-klimatpolitik-ar-blind-for-att-mycket-mer-el-kravs/

DN Debatt

DN Debatt. ”EU:s klimatpolitik är blind för att mycket mer el krävs”

Den tyska regeringen räknar med att elförbrukningen minskar fram till 2030. Men enligt beräkningar från universitetet i Köln kommer den i stället att öka med cirka 25 procent, skriver artikelförfattarna. Bilden: den tyska kärnkraftsreaktorn Philippsburg 2 som stängdes på nyårsafton. Foto: Christoph Schmidt/TT

DN DEBATT 15/1. EU:s radikala klimatplan ”New green deal” är en farlig utopi. För att ersätta det fossila bränslet krävs ny teknik som kan ge oss mycket mer elektricitet. Och den som seriöst sätter sig in i realistiska scenarier inser att vi i Europa inte kommer att klara oss utan kärnkraftsenergi, skriver Lino Guzzella, Juergen Hambrecht och Lars G Josefsson.

På sin resa ”Jorden runt på 80 dagar” tar Phileas Fogg till radikala medel. För den sista etappen till Europa använder han en segelhjulångare – tyvärr ligger vinden fel och under resan tar kolet slut. Jules Verne låter sin romanfigur kasta allt som inte är absolut nödvändigt överbord, och han använder fartygets överbyggnad som bränsle. Fogg kommer fram med nöd och näppe, men av fartyget återstår bara ett vrak.

Europas ”New green deal” riskerar att gå samma öde till mötes. EU vill att hela kontinenten ska uppnå klimatneutralitet till år 2050 och därmed genomgå en radikal omvandling på bara 30 år, en plan som kan förstöra EU:s konkurrenskraft och därmed grunden för vårt välstånd. Att Europa går sin egen energipolitiska väg är fatalt och kommer inte att hjälpa klimatet. Utan Kina, USA och Indien löser vi inte det globala problemet med jordens uppvärmning.

Faktum är att klimatförändringen är ett av de mest komplexa globala problem som mänskligheten hittills har varit tvungen att lösa. Jordens snabbt växande befolkning har genom tekniska framsteg under de senaste 150 åren uppnått ett aldrig tidigare skådat välstånd. Detta på bekostnad av vår planet. Utvinningen av energi ur fossila bränslen för transporter, bostäder och industriell produktion har orsakat en enorm ökning av växthusgaser – en ond cirkel som måste brytas.

Internets elförbrukning orsakar redan lika mycket utsläpp som den globala flygtrafiken.

Att bara avstå och spara kommer på långa vägar inte att räcka. Vi måste tänka om fundamentalt. Framför allt behövs ny teknik som gör det fossila bränslet överflödigt. En grundförutsättning är att vi framför allt behöver mer elektricitet, mycket mer elektricitet. Och försörjningen måste vara tillgänglig överallt, hela tiden. Det behövs för att elektrifiera industriella produktionsprocesser, för e-mobilitet, för värmepumpar, för produktionen av vätgas och inte minst för digitaliseringen självt. Internets elförbrukning orsakar redan lika mycket utsläpp som den globala flygtrafiken.

Klimatproblemet kräver att elen kommer från utsläppsfria källor. Den tyska kemiindustrin har beräknat att för att bli klimatneutral kommer den att behöva mer än tio gånger så mycket elektricitet som i dag. Detta skulle motsvara lejonparten av den totala el som genereras från vind och sol i Tyskland.

Politiken har hittills vägrat att acceptera denna realitet. Den tyska regeringen räknar med att elförbrukningen minskar fram till 2030. Men enligt de senaste beräkningarna från universitetet i Köln kommer den tyska brutto­elförbrukningen att öka med cirka 25 procent under denna tid. Liknande beräkningar görs av mindre länder; enligt Schweiz energistrategi kommer elförbrukningen att minska med 13 procent per person fram till 2035, trots att det är svårt att uppnå ytterligare effektiviseringsvinster.

Italien, Spanien, Frankrike och många andra EU-länder planerar förvisso att bygga ut produktionen av förnybar energi i avsevärd utsträckning men detta kommer inte att tillgodose ­Europas behov. Utbyggnaden av landbaserad vindenergi har överskattats i hela Europa. En stor del av de nya vindanläggningarna behövs för att ersätta gamla. Omkring 70 procent av Frankrikes elförsörjning kommer från kärnkraftverk, varav många närmar sig en ålder på 40 år. Liknande gäller för Schweiz, där man har beslutat sig för en glidande utfasning av kärnkraften. Östra Europas elförsörjning är fortfarande till stor del baserad på kol. Sveriges och hela Skandinaviens el kommer från kärnkraft och förnybara källor. Dessa kan visserligen byggas ut men problemet med nätkapaciteten växer. Liksom i Tyskland går utbyggnaden av kraftnäten för långsamt.

De som fattar besluten i dag kommer inte längre att ansvara för konsekvenserna år 2050. Den nuvarande formen av politisk klimatpopulism är lika bekväm som fel. Det är hög tid för en obekväm sanning: målet att göra Europa klimatneutralt till 2050 är orealistiskt. Det är på lång sikt en omöjlighet att skapa en utsläppsfri och tillförlitlig energi­försörjning till konkurrenskraftiga priser för alla elanvändare i Europa. Det krävs mer tid för att utveckla ny teknik. Den som verkligen tar nästa generation på allvar måste inse denna realitet i stället för att hänge sig åt känslostyrda politiska utopier. Allt annat kommer i längden att leda till lägre förtroende för politiker och slöseri med knappa finansiella resurser.

Det skulle vara fel av EU att avskärma sig med en mur av tullar och handelsrestriktioner och låta resten av världen gå fri från ansvar. Här kan man tänka sig en global handel med utsläppsrätter och ett globalt koldioxidpris.

Om vi verkligen vill ta klimatfrågan på allvar måste vi avskaffa tankeförbud och utan ideologiska skygglappar kunna diskutera användningen av kärnkraft. Den som seriöst sätter sig in i realistiska scenarier för att ersätta fossila bränslen måste erkänna för sig själv att vi i Europa inte kommer förbi kärnkraftsenergi. En gång var Europa ledande inom detta område, i dag äger forskning och utveckling rum i USA, Kina och Ryssland. Teknisk kompetens, inom till exempel dual fluid reactor (DFR) måste därför fortsätta att främjas. Dessutom måste vi fortsätta driva utvecklingen inom lagringsteknologi och jobba på avskiljning, lagring och vidareförädling av koldioxid. Vi behöver moderna gaskraftverk med kraftvärme och – där det är geologiskt möjligt – geotermisk energi. Vi behöver vätgas som energibärare och syntetiska bränslen. Bara så kan stora energimängder från sommaren användas på vintern.

En konkurrenskraftig utsläppsfri elförsörjning innebär ett elpris på omkring 50 öre per kilowattimme. Endast så skapar vi nya möjligheter för europeisk industri på den globala marknaden. Det kan behövas tillfälligt stöd till särskilt drabbade industrier. Huvudlinjen måste dock vara att målet ska uppnås på en öppen och konkurrensutsatt marknad. Den subventionering och skuldfinansiering som EU planerar skapar bara nya konflikter mellan generationerna.

På politisk nivå måste EU ta ett omtag och arbeta för ett globalt rättvist ansvarstagande för klimatpolitiken. Det skulle vara fel av EU att avskärma sig med en mur av tullar och handelsrestriktioner och låta resten av världen gå fri från ansvar. Här kan man tänka sig en global handel med utsläppsrätter och ett globalt koldioxidpris. Vi måste vara medvetna om att detta, sett ur dagens internationella perspektiv, kommer bli en ytterst svår process, men den är långsiktigt nödvändig, för att vi ska nå framgång.

Vi, författarna bakom denna artikel, är djupt oroade över de politiska planerna och dess konsekvenser för ­Europas framtid. Vi bjuder därför in alla som är intresserade till en diskussion kring klimatpolitikens miljömässiga, ekonomiska och sociala följder. Problemet med klimatförändringarna kräver rationalitet snarare än panik, noggrann analys i stället för post-faktiska debatter, och ett generationsövergripande tänkande i stället för att moralisera och ägna sig åt inbördes beskyllningar. Nu är det hög tid för en konstruktiv dialog.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Vattenfall
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt