Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 03:07

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/med-stod-kan-vi-tidigarelagga-satsningen-pa-fossilfritt-stal/

DN Debatt

DN Debatt. ”Med stöd kan vi tidigarelägga satsningen på fossilfritt stål”

I Oxelösund stängs SSAB:s masugnar redan 2025 och i stället byggs en elektrisk ljusbågsugn. Och vi ser nu över möjligheterna att bygga en demonstrationsanläggning tre år före plan så att vi redan 2025 ska kunna producera järnmalmsbaserat fossilfritt stål för kommersiellt bruk, skriver artikelförfattarna. Foto: Alexander Mahmoud

DN DEBATT 13/9. När FN samlas till klimatmöte i New York den 23 september står vi beredda att växla upp vårt arbete för fossilfritt stål och tidigarelägga planerna på att minska koldioxidutsläppen. Vi är redo att öka insatserna från vår sida, men för att lyckas måste samhället och politiken göra detsamma, skriver Magnus Hall, Vattenfall, Martin Lindqvist, SSAB, och Jan Moström, LKAB.

Sverige har ett av världens mest ambitiösa klimatmål. Efter Parisavtalet 2015 beslutade riksdagen att Sverige senast 2045 ska ha netto-noll utsläpp av växthusgaser till atmosfären. När FN nu samlas till ett nytt klimatmöte i New York den 23 september står vi beredda att växla upp vårt arbete för fossilfritt stål och tidigarelägga planerna på att minska koldioxidutsläppen. Vi är redo att öka insatserna från vår sida, men för att lyckas måste samhället och politiken göra detsamma.

För tre år sedan bildade SSAB, LKAB och Vattenfall, Hybrit – världens första initiativ för att tillverka stål utan kol. Vi bestämde oss för att utmana en tusenårig och globalt vedertagen ståltillverkningsmetod med målet att revolutionera stål- och gruvindustrin i grunden. Planen är att ersätta kol och koks med fossilfri vätgas och el och därmed eliminera koldioxidutsläppen. Restprodukten blir i stället helt vanligt vatten.

Tidsplanen för Hybrit är redan ambitiös. Men mot bakgrund av våra egna och andras allt högre krav på snabb omställning vill vi växla upp arbetet och tidigarelägga våra planer med ytterligare tre år. Redan nu ser vi över möjligheterna att bygga en demonstrationsanläggning tre år före plan och stå färdig under 2025 så att vi direkt därefter ska kunna producera järnmalmsbaserat fossilfritt stål för kommersiellt bruk. Vid 2035 är målet att sälja fossilfritt stål på bred front.

Företag och länder som vågar gå före kommer att ha konkurrensfördelar. Men fönstret står inte öppet hur länge som helst. Därför vill vi agera snabbt.

Alla tre ägarbolag har utöver Hybritinitiativet antagit konkreta mål och färdplaner för att nå fossilfrihet i hela sina respektive verksamheter. Redan i dag har Vattenfall en i princip fossilfri elproduktion i Norden. LKAB har en färdplan för att bli totalt koldioxid-fria i sin produktion senast 2045 genom bland annat programmet Sustainable Underground Mining. Även SSAB har som mål att vara fossilfria 2045 och i Oxelösund stängs SSAB:s masugnar redan 2025 och i stället byggs en elektrisk ljusbågsugn.

Hittills har en förstudie och forskning genomförts och bygget av världens första vätgasbaserade pilotanläggning för tillverkning av fossilfri järnsvamp har påbörjats. En pilot för biobaserad järnmalmspellets i Malmberget har inletts och möjligheterna att lagra vätgas i bergrum undersöks.

SSAB:s ståltillverkning är redan i dag, tack vare LKAB:s goda järnmalmskvalitet och ett ständigt arbete för att få ned utsläppen, en av de mest energi- och koldioxideffektiva i världen. Trots ständigt förbättringsarbete står stålindustrin ändå för ungefär 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp och 7 procent av Finlands. Med Hybrit kan dessa utsläpp utraderas. Tekniken skulle även kunna spridas till andra delar av världen och bidra till minskade utsläpp från stålindustrin globalt.

Hybrit erbjuder också unika möjligheter för Sverige och Norden att bygga vidare på arvet som ledande gruv- och stålnation. I dag är järn och stål en viktig exportvara. Med Hybrit kan en ny hållbar innovation bli nästa exportframgång.

Omställningen kräver dock samverkan på flera olika plan. Vi tre bolag, som tillsammans representerar hela värdekedjan, har bestämt oss för att arbeta ihop. Vi samverkar också med universitet och forskningsvärlden. Dessutom krävs ett aktivt stöd från politiken och övriga samhället, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Även på global nivå, inom ramen för FN-samarbetet, krävs konkret handling.

Det behövs en fungerande marknad, där kunder och slutanvändare efterfrågar fossilfria och fossilfritt tillverkade produkter. Det finns redan ett intresse för fossilfritt stål, men det behövs förutsägbara, långsiktiga och rätt utformade styrmedel som på ett klokt sätt stöder framväxten av marknader för fossilfritt. Det finns också ett behov av ett transparent rapporteringssystem av koldioxidutsläpp i värdekedjan. Företag och konsumenter ska kunna se att Hybrit-stål inte har ett koldioxidavtryck. En del av dessa åtgärder kräver lösningar på global nivå där FN:s klimatmöte är en viktig arena. Företag och länder som vågar gå före kommer att ha konkurrensfördelar. Men fönstret står inte öppet hur länge som helst. Därför vill vi agera snabbt.

Vi vill göra vår del, men det förutsätter att fyra grundförutsättningar finns på plats för att lyckas med omställning till fossilfritt:

1 Vi behöver stora mängder fossilfri el. För omställningen till Hybrit krävs enligt våra beräkningar motsvarande cirka 10 procent av Sveriges nuvarande elförbrukning. Därtill kommer efterfrågan på el från andra företag och konsumenter. En fortsatt god tillgång på fossilfri el med hög leveranssäkerhet, konkurrenskraftiga priser och satsningar på att skapa större flexibilitet exempelvis genom möjligheter till lagring av energi är några nödvändiga åtgärder. Det arbetet får inte bli försenat. Vi är beredda att medverka.

2 Det offentliga måste vara med och dela på risken. Att satsa på banbrytande teknologi, som Hybrit, är ofta riskfyllt, tidskrävande och förknippat med stora investeringar. Samtidigt innebär projekten stor samhällsnytta med ökad forskning, kompetens och möjligheter att nå klimatmålen. Regeringens förslag att fördubbla Industriklivet under tre år är bra, men behöver säkras för lång tid framöver. En fond på EU-nivå behövs också och det kan även behövas stöd för att kunna skriva av och skrota gamla anläggningar, så kallade stranded assets, till förmån för ny hållbar teknik.

3 Som samhälle har vi inte råd att fortsätta släppa ut växthusgaser. Systemet för handel av utsläppsrätter i EU revideras just nu vilket innebär att kostnaderna för koldioxidutsläpp ökar. Systemet bör redan från 2020 utformas så att det gynnar de mest klimateffektiva vägarna från brytningen i berget till färdigt stål. Systemet behöver utvecklas även efter den kommande handelsperioden. Sverige och EU behöver också verka för att andra delar av världen inför liknande system. Modiga hållbara lösningar får inte hindras på grund av att delar av världen har lägre ambitionsnivå och därmed håller gammal teknik under armarna.

4 En effektiv och ändamålsenlig tillståndsprövning krävs för att inte kraftigt försena eller helt stoppa omställningsarbetet, inte minst för att kunna få tillräcklig el när vi nu har möjlighet att tidigarelägga demonstrationsfasen. Ibland kan det ta tio år att få ett miljötillstånd eller en koncession för att dra en elkabel och förstärka elnätet. Regeringen planerar vissa åtgärder men mer behövs.

Stål är ett fantastiskt material. Det bygger samhällen, är slitstarkt och går i princip att återvinna oändligt många gånger. Men återvunnet stål kommer inte räcka. I takt med samhällsutvecklingen, befolkningsökningen och människors allt bättre levnadsstandard världen över kommer efterfrågan på nytt stål från järnmalm att öka. Därför behövs hållbara lösningar. Lösningar som inte bidrar till global uppvärmning, utan till global utveckling. Det bör vara Sveriges bidrag vid FN:s klimatmöte i New York.