Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-10 01:16

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/ojamlikhet-i-pisa-2018-kraver-politiskt-mod-for-att-hantera/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ojämlikhet i Pisa 2018 kräver politiskt mod för att hantera”

Resultaten hos elever med svensk bakgrund är tillbaka på samma nivå som år 2000 när Pisaundersökningen genomfördes för första gången och Sverige låg i topp. Det är vad som händer i klassrummet som är den absolut viktigaste faktorn för höjda kunskapsresultat, skriver Anna Ekström (S). Foto: Claudio Bresciani/TT

DN DEBATT 4/12. Pisaundersökningen visar oerhört glädjande resultat. Men den är samtidigt en väckarklocka för den bristande jämlikheten: Sverige har den mest ojämlika skolan i Norden. Inte bara för kompetensförsörjningen, utan också för att de barn som i dag misslyckas i skolan riskerar att fastna i sociala problem och kriminalitet, skriver Anna Ekström (S).

Detta är en glädjens dag. Resultatet av Pisaundersökningen visar att svensk skola står stark och är på väg tillbaka till kunskapsresultat i toppklass. Uppgången beror på kloka kunskapsreformer, stora satsningar på skolan och hårt arbete från elever, lärare och rektorer. Men nu måste ojämlikheten i skolan bli en väckarklocka för politiker av alla färger.

I dag, tisdag, presenterades 2018 års Pisa-undersökning som mäter 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Undersökningen visar oerhört glädjande resultat – en uppgång i samtliga ämnen och att kunskapsresultaten nu är tillbaka på samma nivå som 2006. Det är en statistiskt säkerställd uppgång i samtliga ämnen sedan 2012. Resultaten är bättre än OECD-genomsnittet och Sverige intar nu en andraplats i Norden. En annan glädjande nyhet är att pojkarna i svensk skola knappar in på flickorna, som länge har haft högre resultat i flera ämnen.

Undersökningen genomfördes i ett tufft läge med växande elevkullar, stor lärarbrist och många nyanlända elever. Mot den bakgrunden kan man inte vara annat än djupt imponerad av vad svensk skola har lyckats prestera. Svensk skola står stark. När vi bryter ned resultaten på olika elevgrupper ser vi att resultaten hos elever med svensk bakgrund är tillbaka på samma nivå som år 2000 när Pisaundersökningen genomfördes för första gången och Sverige låg i topp.

En glädjande nyhet är att pojkarna i svensk skola knappar in på flickorna, som länge har haft högre resultat i flera ämnen.

Det är vad som händer i klassrummet som är den absolut viktigaste faktorn för höjda kunskapsresultat. Regeringen har fokuserat på att förbättra kvaliteten i undervisningen genom:

• Ökade resurser för fler lärare och högre lärarlöner. Sedan regeringen tillträdde år 2014 arbetar 31 000 fler anställda i svensk skola vilket ger bättre förutsättningar för eleverna att lära sig mer. Regeringen har prioriterat att höja läraryrkets status, bland annat genom högre lärarlöner. I OECD:s stora Talis-undersökning från i somras fick vi ett kvitto på att lärarna själva tycker att deras yrkesstatus ökat och att de trivs bättre på jobbet.

Kvalitativ kompetensutveckling för lärare. Staten tar nu också ett större ansvar för att lärare har tillgång till kvalitativ kompetensutveckling, vilket ger bättre förutsättningar för att bedriva undervisning av hög kvalitet i hela landet. Exempelvis har drygt 64 000 förskollärare, lärare och skolbibliotekarier deltagit i Läslyftet, och 18 000 lärare i insatser för att öka den specialpedagogiska kompetensen i skolan.

• Riktade satsningar till de skolor som behöver det som mest. Staten ger nu stöd till skolor med låga kunskaps­resultat som har svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Sedan år 2015 har 100 huvudmän deltagit i satsningen Samverkan för bästa skola.

Pisaundersökningen är samtidigt en väckarklocka för den bristande jämlikheten i skolan. Sverige har i dag den mest ojämlika skolan i Norden. Det är i dag det största problemet i svensk skola och ett långsiktigt problem för Sverige. Inte bara för att vi ska klara kompetensförsörjningen, utan också för att de barn som i dag misslyckas i skolan riskerar att fastna i sociala problem och kriminalitet i framtiden.

Sverige hade tidigare ett av världens mest jämlika och högpresterande skolsystem. Med januariavtalet som grund har regeringen en bred reformagenda för skolan som ska ta oss dit igen:

1 Fokus på mer kunskap. Ska resultaten fortsätta uppåt behövs fokus på kunskap och bildning. Därför arbetar regeringen med att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero som bland annat innehåller ett mobilförbud på lektionstid. Vi ska revidera kurs- och ämnesplaner för ett ökat fokus på faktakunskaper. Läxhjälpsgaranti för elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet och förlängd skolplikt för nyanlända som kommer sent till Sverige införs också.

2 Mer resurser till skolor som behöver det mest. Så länge vi har skolsegregation så behöver vi se till att mer resurser riktas till de skolor som behöver det bäst. De elever som behöver mest stöd ska kunna få det. Regeringen bygger därför ut likvärdighetsbidraget för grundskolan till 6,2 miljarder kronor 2021 samtidigt som fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.

3 Samling för fler lärare. Regeringen bjuder nu in nyckelaktörer till ett gemensamt arbete för att hantera lärarbristen, utbilda fler lärare och fortsätta stärka läraryrkets attraktivitet. Regeringens satsning på lärarassistenter är ett exempel på hur lärare kan få mer tid för mötet med varje elev.

4 Förändra reglerna om eget boende för asylsökande (ebo). En stor del av skolsegregationen beror på boendesegrationen. För att minska risken för segregation införs vid årsskiftet regler som innebär att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning.

5 Bättre kontroll på skolmarknaden och ett mer rättvist skolval. Det ska vara ett privilegium att få driva skola – inte en rättighet. Det offentliga måste ta tillbaka kontrollen över att nya skolor inte etableras på ett sådant sätt att de bidrar till en ökad segregation och skolvalet konstrueras så att det är fritt och rättvist för alla elever. Forskning visar att nuvarande regler för skolval bidrar till skolsegregation, till exempel genom att fristående skolor kan använda kötid som urvalskriterium. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att minska skol­segregationen – bland annat genom att se över vilka urvalskriterier som används när fler elever söker en skola än vad det finns platser.

6 Stopp för nya religiösa friskolor. Genom januariavtalet har vi en bred majoritet för att stoppa nyetableringen av fristående skolor med konfessionell inriktning, som bidrar till att elever med en viss bakgrund samlas i vissa skolor. Vi ser också behov av en bättre kontroll av befintliga religiösa friskolor.

Genom kloka kunskapsreformer, stora statliga satsningar och hårt arbete från elever, lärare och rektorer har vi förbättrat våra skolresultat i Pisa. En dag som denna är det naturligtvis väldigt roligt att vara elev, lärare, rektor och utbildningsminister.

Men den ojämlikhet vi ser i Pisa 2018 borde vara en väckarklocka för politiker av alla färger. Det krävs politiskt mod för att hantera den. Det är dags att alla partier rannsakar sig själva. Svensk skola är inte betjänt av partipolitiska käpphästar och ideologiska skygglappar.