Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 21:40

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/repliker/manga-arbetskraftsinvandrare-far-fortfarande-illa/

Repliker

”Många arbetskraftsinvandrare far fortfarande illa”

REPLIK DN DEBATT 8/9. Att arbetskraftsinvandringen i många fall fungerar bra kan inte skyla över det faktum att många arbetskraftsinvandrare fortfarande far illa, skriver David Eklind Kloo och Lisa Pelling, Arena Idé. 

”Arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin” skriver två företrädare för näringslivsfinansierade tankesmedjan Timbro i sin debattartikel. Den som följt med i rapporteringen kring utnyttjade nagelskulptörer från Vietnam och slavliknande villkor för hemtjänstpersonal från Iran kan förvånas över tonen. Att arbetskraftsinvandringen i många fall fungerar bra kan inte skyla över det faktum att många arbetskraftsinvandrare fortfarande far illa.

Matchningen fungerar allt bättre, menar Timbro. Som de själva konstaterar beror detta framför allt på att högkonjunkturen lett till ökad brist på arbetskraft, vilket gjort att arbetskraftsinvandringen ser ut att bättre matcha behoven på svensk arbetsmarknad.

En ytterligare anledning är de omfattande regelskärpningar som successivt har genomförts av såväl Alliansregeringen som den förra rödgröna regeringen. Den lagstiftning som var tänkt att gälla lika för all slags arbetskraftsinvandring – samma för bärplockare, städare och IT-tekniker – har i dag de facto ersatts av ett tudelat system.

Arbetsgivare som vill rekrytera till branscher med överskott av arbetskraft (som städ- eller restaurangbranschen) möts i dag av kontroller som är så omfattande att väntetiderna för att få arbetstillstånd ligger på mellan fem och sex månader.

Så kallade certifierade arbetsgivare, vilket främst handlar om multinationella företag inom IT och avancerad industri, kan däremot räkna med att Migrationsverket fattar beslut om arbetstillstånd inom 20 arbetsdagar.

Skillnaderna speglar skillnader i utsatthet för arbetstagare i olika branscher. Arbetskraftsinvandrare till yrken där finns ett överskott på arbetskraft i Sverige har helt enkelt en sämre förhandlingsposition. Tidigare åtgärder har inte varit tillräckliga för att skydda dem från att utnyttjas. Det är tydligt att arbetskraftsinvandrares ställning måste stärkas:

1. Gör permanenta uppehållstillstånd till regel för arbetskraftsinvandrare som erbjuds en tillsvidareanställning. Så kan kompetensutvisningar undvikas.

2. Gör det enklare för arbetstagare att lämna oseriösa arbetsgivare och utsatta branscher. I dag är tillståndet knutet till en arbetsgivare under de första två åren. Det ökar risken för utnyttjande.

3. Arbetserbjudandet som i dag ligger till grund för ett arbetstillstånd är inte juridiskt bindande. Arbetsgivare borde åläggas att skicka in det konkreta, bindande anställningsavtalet till Migrationsverket. Det kan göras utan att inskränka parternas avtalsfrihet.

4. Att betala mindre eller erbjuda sämre villkor än man uppgett till Migrationsverket måste bli brottsligt och sanktionerna kännbara. Arbetstagaren ska kompenseras med skadestånd.

Framförallt måste sökarljuset nu riktas mot en blind fläck i debatten om arbetskraftsinvandringen: Sveriges arbetsgivare och deras ansvar för att vårda systemet för arbetskraftsinvandring. Seriösa företag missgynnas när andra tillåts konkurrera genom att ge undermåliga villkor och betala löner under kollektivavtalsnivå. Vilka är arbetsgivarorganisationernas förslag för att komma tillrätta med fusk och utnyttjanden? Vad vill de göra för att rensa sina branscher från oseriösa arbetsgivare? Vilket övergripande ansvar har Svenskt Näringsliv?

Det finns starka skäl att vårda Sveriges öppna politik för arbetskraftsinvandring. Syftet ska vara att arbetsgivare ska kunna rekrytera kompetens de inte kan hitta i Sverige, inte att sätta press på löner och villkor. Det kräver att riksdagen skärper lagstiftningen. Samtidigt måste arbetsgivarorganisationerna ta ett större ansvar än hittills.

Rättelse 2019-09-12 09:29

Punkten 4 i slutet av texten hade i en tidigare version av artikeln fallit bort.