Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-14 04:29

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/debatt/repliker/vi-vill-ocksa-ha-effektivare-stod-till-jordbruket/

Repliker

”Vi vill också ha effektivare stöd till jordbruket”

SLUTREPLIK DN DEBATT 1/11. Vi håller med Hans Dahlgren (S) om att inkomststödet till jordbruket inte ska vara ineffektivt. Därför är det viktigt att regeringen kavlar upp ärmarna och är aktiva i frågan om fördelningen av medel inom jordbrukspolitiken snarare än att förespråka en minskning av densamma. LRF ställer gärna upp på diskussioner för att prata om hur EU-ersättningarna kan bli mer effektiva, skriver Palle Borgström och Anna Karin Hatt, LRF.

Det är glädjande att EU-minister Hans Dahlgren (S) visar intresse för det svenska jordbruket och poängterar att de viktiga samhällstjänster som jordbruket utför behövs. Däremot är det beklämmande att läsa att EU-ministern inte är beredd att stå upp för jordbruket och försvara den ersättning som Sveriges bönder gör skäl för. Anledningen till att frågan om statliga ersättningar till jordbruket ”lever kvar” som Dahlgren skriver, svarar EU-ministern själv på när han i repliken skriver:

”Om en sak borde alla kunna vara eniga: vi behöver jordbruket. Mat, öppna landskap, biologisk mångfald, klimatnytta är bara några exempel på hur jordbruket bidrar till samhället.”

Om regeringen arbetar för nedskärningar i budgeten, så krävs prioritering, visst är det så. Samtidigt kan vi konstatera att exempelvis den svenska kulturbudgeten kostar svenska skattebetalare 16 miljarder kronor i år, medan det svenska jordbruket, via EU-ersättningar och svensk medfinansiering tilldelas cirka 10 miljarder. Det är inte rimligt att lantbrukarna belastas för att Sverige inte varit bättre på att förhandla återföringen från EU.

Den svenska kulturbudgeten kostar svenska skattebetalare 16 miljarder kronor i år, medan det svenska jordbruket, via EU-ersättningar och svensk medfinansiering tilldelas cirka 10 miljarder.

Dahlgren skriver att Sverige inte vill ha ett ineffektivt inkomststöd, vi håller med. Därför är det viktigt att regeringen kavlar upp ärmarna och är aktiva i frågan om fördelningen av medel inom jordbrukspolitiken snarare än att förespråka en minskning av densamma. Sverige som nettobetalare behöver även markera vad som är rimligt, vi behöver få tillbaka mer än 50 öre på en krona, då krävs förhandling om rabatt och omfördelning. Sveriges rådande hållning i budgetförhandlingen riskerar att leda till att Sverige slutar som en ännu större nettobetalare än vi är i dagsläget. Med detta sagt anser LRF att EU är mer än dess budget och vinsterna med EU vida överstiger den avgift Sverige årligen betalar till EU.

Lönsamhet och konkurrenskraft går hand i hand och den gemensamma jordbrukspolitiken är grundbulten i att försöka jämna ut spelplanen på EU:s inre marknad. Med minskad gemensam jordbrukspolitik och ökade nationella insatser, är risken stor att konkurrensen inom EU sätts ur spel. Då uppstår kraftiga sprickor i det som är grunden för EU-samarbetet. Vilka länder som kommer att välja att satsa på jordbruket, kan vi bara spekulera i, men med regeringens nuvarande hållning är det svårt att se ett positivt utgångsläge för Sveriges bönder.

En lönsam jordbruksnäring är viktigt för hela samhället. I dagsläget är vi och skogsnäringen de enda branscherna som tar fram produkter med hjälp av solen, jorden och vattnet. Det är en framtidsbransch och vi kan inte leva utan jordbruket. LRF ställer gärna upp på diskussioner för att prata om hur EU-ersättningarna kan bli mer effektiva.