Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-22 00:58

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/ekonomi/franska-foraldrars-tuffa-pussel-med-barnen/

Ekonomi

Franska föräldrars tuffa pussel med barnen

Sarah Khawam med yngsta barnet Yann och Raphael Khawam med sonen Daniel. Foto: Mehdi Chebil

LE HAVRE. I Frankrike har kvinnor rätt till 16 veckors föräldraledighet, och pappor bara till två. Det är svårt att få dagisplats och långtifrån alla har råd att anlita privat barnomsorg.

– Jag saknar att jobba, men det är svårt när man har två små barn, säger Sarah Khawam, som valt att bli hemmafru.

Snart treårige Daniel far runt i ilfart, medan fem månader gamle Yann leker på golvet en bit bort. Sarah Khawam försöker hålla jämna steg med sönerna.

Hennes 16 veckor av mammaledighet är för länge sedan över, men Sarah fortsätter vara hemma på heltid.

– De där två och en halv månaderna går så snabbt. Men det är svårt att få dagisplats. Inte minst i Paris, där vi bodde tidigare. Min man tjänar bra som ingenjör, men det går inte att betala 2.000 euro (22.000 kronor) per månad för ett privat dagis, som det kostar där. Så efter att Daniel föddes gick jag ner i tid och ansökte om vårdnadsbidrag på halvtid, säger Sarah Khawam.

I Frankrike kan föräldrar få vårdnadsbidrag (Congé parental) för barn upp till tre års ålder. Beroende på inkomst kan det ge upp till 580 euro per månad.

För Sarah Khawam blev det mellan 200 och 300 euro, eftersom hon samtidigt arbetade deltid. Hon vittnar om en tungrodd byråkratisk process, där hon fick kämpa för att visa att hon jobbat heltid året före – något som inte var lätt, då hon varit timanställd på olika arbetsplatser i barnomsorgen.

Sarah Khawam, och Raphael Khawam med barnen Yann och Daniel. Foto: Mehdi Chebil

– Till slut sa de ja, men flera månader för sent. Och jag vet många som fått nej. Men även med vårdnadsbidraget inräknat fick jag inte ihop mer än 800–900 euro per månad. Nästan allt gick till att betala barnflickan som tog hand om Daniel när jag jobbade, säger hon.

När parets andra barn, Yann, föddes blev livspusslet ännu svårare.

– Det kändes konstigt att betala någon annan för att vara hemma med mitt barn, medan jag tog hand om andras barn, och inte tjänade mer på det, säger Sarah.

Läs mer: Svenska pionjären stannade hemma 

Familjens tvåa på 55 kvadrat blev trång, och när Sarahs man Raphael blev erbjuden ett jobb i hamnstaden Le Havre bestämde de sig för att flytta. När vi träffar familjen har de bott tre månader i det nya, stora huset.

– Jag tror inte att vi har fått så mycket mer pengar att röra oss med. Men vi har fått mer plats, säger Sarah och slår ut med armarna.

Samtidigt upplever hon att hon hamnat längre från arbetsmarknaden.

– I Paris hade jag ett nätverk. Här är det svårare. Jag är inställd på att vara hemma med barnen på heltid med vårdnadsbidrag ett tag till. Men ibland saknar jag att arbeta, både för det sociala umgängets skull och för känslan av att vara ekonomiskt oberoende, säger Sarah Khawam.

Livspusslet kan ibland vara svårt att lösa när man får barn i Frankrike. Kvinnor förvärvsarbetar i högre utsträckning här än i länder som Spanien och Italien, men systemet för föräldraledighet och den allvarliga bristen på dagisplatser skapar en tudelning på arbetsmarknaden.

Den som har turen att få en dagisplats eller råd att anlita privat barnomsorg kan snabbt återvända till arbetslivet. Om man har en tillsvidareanställning går det ibland också att ta ut föräldraledigt med vårdnadsbidrag, utan att riskera att förlora sin tjänst.

Men de kvinnor som har otrygga, lågavlönade jobb hamnar lätt i en situation där de känner sig tvungna att vara hemma med barnen.

– Det finns ett stort problem för de här kvinnorna som är hemmafruar i ett antal år, och som sen vill in på arbetsmarknaden igen. De halkar ofta efter, både vad gäller humankapital och lönemässigt. Det leder till en större ojämlikhet mellan kvinnor och mer ojämställdhet. Men är man lyckligt lottad från början och högutbildad, då kan man klara sig väl i ett sådant här system, säger Ann-Zofie Duvander, som är professor i demografi vid Stockholms universitet.

Att det ser ut som det gör i Frankrike har också andra, strukturella och kulturella anledningar. Mannen ses fortfarande som den som i huvudsak ska försörja familjen, män ofta tjänar mer än kvinnor, och på många arbetsplatser är det svårt för män att ta ut ledighet för att vara hemma med barnen.

Sarah Khawam, Raphael Khawam och banren Yann och Daniel. Foto: Mehdi Chebil

Sarah Khawams man Raphael är dock ett undantag. Han har insisterat på att få vara hemma två månader med varje barn. 

– För mig har det varit en väldigt positiv upplevelse, men jag har tur som har en förstående arbetsgivare. En vän till mig fick höra av sin chef att han försökte ta ut ”extra semester” när han ville vara hemma med vårdnadsbidraget, säger Raphael.

Sarah Khawam tycker att en längre och fullt betald föräldraledighet, gärna med en pott som föräldrarna kan dela på, vore en bättre lösning än dagens system.

– Tio månader vore rimligt – då börjar barnen bli så stora att det är lättare att lämna i från sig dem, säger hon.

Läs mer: Svenska föräldraförsäkringen en världsnyhet 

Läs mer: Så är svenska pappor barnlediga i din kommun

 

Familjen Khawam vid sitt hus i Le Havre. Daniel, Sarah, Raphael och Yann. Foto: Mehdi Chebil