Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-17 15:45

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/ekonomi/lagstadgad-minimilon-rycker-narmare/

Ekonomi

Lagstadgad minimilön rycker närmare

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen valdes i somras lovade hon att varje arbetstagare i EU ska få en skälig lön. Foto: Frederick Florin/AFP

STRASBOURG. EU-kommissionen har tagit första steget mot vad som kan bli lagstadgade minimilöner i Sverige. Trots att kommissionen sagt att kollektivavtalen ska kunna fortleva är oron stor hos svenska europaparlamentariker.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade när hon valdes i somras att varje arbetstagare i EU ska få en skälig minimilön. Och för att garantera det tänker hon föreslå ett ”rättsligt instrument”. 

Hon sade även att nationella traditioner, som de svenska kollektivavtalen, skulle värnas. Men det har varken lugnat parterna på arbetsmarknaden eller de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu har EU-kommissionen tagit ett första konkret steg. Den har kallat till konsultationer med arbetsmarknadens parter för att ta reda på om de anser att kommissionen behöver agera för rättvisa minimilöner.

I underlaget för konsultationerna skriver kommissionen att den inte vill införa lagstadgade löner i länder där en stor del av de anställda omfattas av kollektivavtal. 

Men det lugnar inte kritikerna.

– Det här ser tyvärr ut att landa i förslag om lagstiftning som ska reglera löner på europeisk nivå. Kommissionens lugnande ord duger inte. Det hade kunnat stanna vid en rekommendation till medlemsländerna, men allt talar för att det blir ett direktiv, säger Tomas Tobé (M).

Ett direktiv betyder att medlemsstaterna måste följa ett EU-beslut, till skillnad mot en rekommendation som inte är rättsligt bindande.

Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S), säger att han förstår att kommissionen vill höja de lägsta lönerna. Foto: Fredrik Persson/TT

Johan Danielsson (S) förstår att kommissionen anser att de lägsta lönerna måste höjas. Han framhåller dock att statistiken visar att det är i länder där parterna själva förhandlar om lönerna, som i Sverige, som de lägsta lönerna är allra högst.

– Utifrån det syfte som kommissionen har ska man därför passa sig för att störa de arbetsmarknadsmodeller där parterna själva sköter lönebildningen, säger Johan Danielsson.

Kommissionen ska konsultera arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Det betyder bland annat Europafacket, där många medlemmar tycker att lagstadgade minimilöner är bra.

Tomas Tobé, europaparlamentariker för Moderaterna, är mycket kritisk och ska försöka samla en majoritet emot förslaget. Foto: Fredrik Persson/TT

Moderaternas Tomas Tobé ska försöka stoppa förslaget genom opinionsbildning och att samla en majoritet av europaparlamentariker mot lagstadgade minimilöner.

– Jag tror det är ett svårt och otympligt verktyg att försöka avgöra vad som är rätt lönenivå i Bulgarien, Sverige och Danmark, exemplifierar han.

Inför att kommissionen skulle presentera sin plan skrev TCO:s ordförande Therese Svanström en debattartikel för nyhetssajten EU Observer. Där pekar hon på att delar av arbetsmarknaden inte alls är lämplig att reglera med lagstiftning eftersom förutsättningarna är så olika mellan medlemsstaterna.

Therese Svanström framhåller också att EU-fördraget uttryckligen förbjuder EU från att lagstifta om bland annat löner och strejker.

Men formuleringarna i EU-fördraget lugnar inte Tomas Tobé.

– När man frågar arbetsmarknadsjurister om detta finns ingen som säger med säkerhet att det här blir oproblematiskt för Sverige. Det blir domstolen som avgör, säger han.

Tobé anser att i förlängningen, om svenska löneförhandlingar underkänns i domstol, förlorar såväl fack som arbetsgivare sin tydliga ställning på arbetsmarknaden.

I Sverige arbetar drygt 80 procent av alla privatanställda på arbetsplatser med kollektivavtal. Det betyder att runt en halv miljon anställda arbetar utan kollektivavtal och därmed inte garanteras en viss lönenivå.

Är inte en lagstadgad minimilön ett sätt att garantera en skälig ersättning för dem?

– De allra flesta arbetsplatser i Sverige har villkor som liknar kollektivavtal, säger Tobé.

Han anser att på de arbetsplatser där anställda jobbar under orimliga villkor och till för låga löner handlar det snarare om lagbrott.

– Man utnyttjar till exempel utländsk arbetskraft på svenska arbetsplatser. Det måste vi möta med fler inspektioner och med sanktioner.

Johan Danielsson (S) har liknande invändningar.

– Även i ett land som Frankrike, som har lagstadgad lön, finns människor som jobbar för långt sämre villkor, säger han. 

Inom Tomas Tobés partigrupp, kristdemokratiska EPP, är uppfattningarna delade. Eftersom de flesta EU-länder redan har lagstadgade minimilöner upplevs frågan inte som särskilt problematisk.

I socialdemokratiska gruppen är entusiasmen desto större för kommissionens initiativ. Ledamöterna från Sverige och några öststater kämpar mot lagstiftningen.

Läs mer: Här är de som tjänade mest i Sverige 

Läs mer: Techbolagen som betalar anställda bäst