Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-17 20:22

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/ekonomi/marianne-bjorklund-de-svara-fragorna-aterstar-i-handelsforhandlingarna/

Ekonomi

Marianne Björklund: De svåra frågorna återstår i handelsförhandlingarna

Kinas vice president Liu He och USA:s president Donald Trump signerade ett första handelsavtal. Foto: Mandel Ngan/AP

Peking. Lagom till det kinesiska nyåret har Kina och USA kommit överens om vapenvila i handelskriget. Ett första steg mot ett avtal har tagits och USA lovar att hålla tillbaka med ytterligare tullar. Men konflikten kan lätt blossa upp igen – de tuffaste tvistefrågorna är ännu olösta.

Donald Trump slår sig för bröstet för ett avgörande steg framåt, Kinas ledare Xi Jinping hyllar USA och Kinas förmåga att agera med respekt för varandra och marknaden drar en lättnadens suck. 

Efter nära två års handelskrig undertecknade USA och Kina i onsdags ett dokument som målas ut som första fasen i ett handelsavtal. Överenskommelsen innebär att stridsyxorna läggs ner för tillfället. USA drar tillbaka det omedelbara hotet om ytterligare tullar på kinesiska varor och Kina lovar öka sin import av amerikanska varor.

Därmed tar det handelskrig som pågått i snart två år och tyngt hela världsekonomin en paus. Men att utropa fred är alldeles för tidigt. Donald Trump var visserligen inte oväntat på gott humör när han skrev under avtalet tillsammans med Kinas vice president Liu He i Washington. För honom blir överenskommelsen något att föra fram som en seger i presidentvalskampanjen. 

Från Kina har kommentarerna varit mer återhållsamma. Undertonen är att handelskriget inte är över, merparten av USA:s tullar på kinesisk export ligger fortfarande kvar, liksom Kinas motåtgärder gentemot USA. Först åtta timmar efter att ceremonin i Washington publicerades en översättning av avtalet till kinesiska och ledartexter i kinesiska medier är sparsamma på detaljer. Global Times understryker att avtalet är en bra början men att stor osäkerhet återstår. 

Kinas vice president Liu He och USA:s president Donald Trump. Foto: Saul Loeb/AFP

Det sistnämnda kan nog de flesta hålla med om. I onsdagens överenskommelse ingår bland annat att Kina lovar att köpa amerikanska varor och tjänster för minst 200 miljarder dollar de kommande två åren, vilket möts av viss skepsis. Dessutom försäkrar landet att inte manipulera sin valuta. Här finns också vaga löften om att Kina ska sluta stjäla intellektuella rättigheter. Även det något som återstår att bevisa.

Dessutom saknar onsdagens överenskommelse flera viktiga bitar som Kina har kritiserats för. Hit hör bland annat Kinas statssubventioner till industrin och cybersäkerhet, bland att hur Kina kontrollerar och hanterar lagrade uppgifter på internet. Detta är känsliga frågor som den kinesiska regimen inte ville ha med i förhandlingarna. Nu sägs det att de ska tas upp i fas två, som ingen vet när den börjar. Det lär inte bli enkelt. Kina ser få fördelar med att ge upp den statliga kontrollen av ekonomin. 

Jag hoppas att USA behandlar kinesiska företag och deras handels- och investeringsaktiviteter rättvist.

Xi Jinping indikerade i sitt föreskrivna tal om avtalet att han nu hoppas att USA blir mindre aggressivt mot Kina.

– Jag hoppas att USA behandlar kinesiska företag och deras handels- och investeringsaktiviteter rättvist och ger stöd till samarbete mellan företag, forskningsinstitut och skolor och högskolor mellan de två länderna, var budskapet från Xi Jinping som Liu He läste upp. 

Det är ett önsketänkande. USA är på väg att införa ännu hårdare restriktioner för Huaweis tillgång till amerikansk teknologi och misstänksamheten mot kinesiska studenter och forskare är högre än på länge

Skiljelinjerna mellan USA och Kina är alltså fortsatt stora. Att de nu ändå kom överens om ett miniavtal beror på att båda ländernas ekonomier har lidit av handelskriget. Både i USA och Kina har jobb gått förlorade. Men tuffa förhandlingar återstår innan kriget kan läggas till handlingarna.