Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-17 15:46

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/ekonomi/protesterna-slar-hart-mot-hongkongs-ekonomi/

Ekonomi

Protesterna slår hårt mot Hongkongs ekonomi

Demonstrationer i Hongkong. Foto: Anthony Wallace/AFP

Trafiken på flygplatsen har tvingats till upprepade stopp, turister bokar av sina resor och försäljningen i stadens butiker minskar. Börsen har sjunkit med tio procent. En sommar av protester har slagit hårt mot ekonomin och nu hotas Hongkong av recession. 

Bedömare på bred front räknar med att ekonomin krymper för andra kvartalet i rad – måttet som brukar användas för att beskriva en recession.

De förutspår en minskning på mellan 0,3 och 0,8 procent för perioden mellan juli och september, jämfört med kvartalet dessförinnan.

Hongkongs chefsminister Carrie Lam beskriver nedgången som värre än då staden 2003 drabbades av ett utbrott av smittsjukdomen Sars. 

Hon skyller på demonstranterna som sedan i juni protesterat mot förslaget att invånare i Hongkong ska kunna lämnas ut till domstolar i Fastlandskina. De har fortsatt protesterna även sedan förslaget dragits tillbaka (men inte oåterkalleligen) för att försvara de demokratiska friheter som Hongkong har som en särskild del av Kina.

Till en annan del beror nedgången i ekonomin på handelskonflikten mellan USA och Kina.

Hongkongs chefsminister Carrie Lam. Foto: Kin Cheung

Carrie Lam stöttas av det styrande kommunistpartiet i Peking och har de senaste dagarna gjort gemensam sak med näringslivstoppar i Hongkong och varnat för följderna av protesterna.

På kort sikt blir effekten av protesterna stor på Hongkongs ekonomi, men följdeffekterna syns inte bara i Hongkong utan i hela världen, bedömer Fredrik Myrén, chef för förvaltningen av aktier på tillväxtmarknader vid Swedbank Robur.

– Fastigheter och finans är väldigt viktiga sektorer för Hongkong, och båda är sektorer som är beroende av förtroende och tillit. Efter en tids avvaktan för att se vad som sker lär internationella företag överväga att flytta kapital från Hongkong till Singapore och andra marknader, säger han.

Innan demonstrationerna startade hade Hongkong annars viss medvind sedan en ny policy gjort det möjligt för internationella investerare att via Hongkong få tillgång till kinesiska A-aktier i Fastlandskina, som tidigare varit svårtillgängliga från utlandet.

– Det programmet lär finnas kvar, men aversionen mot att investera i Hongkong kommer troligen att öka. Men det kommer också bli så att internationella investerare blir mer försiktiga med investeringar i Fastlandskina, säger Fredrik Myrén.

Proteströrelsen är ett tecken på skiljelinjen i staden mellan generationerna. Unga Hongkongbor, rädda för att berövas sina rättigheter och utan stort hopp om en bättre framtid, demonstrerar på gatorna, medan deras föräldrar sitter kvar hemma i tv-soffan.

– Unga ser de väldigt höga fastighetspriserna, som drivs på bland annat av att fastlandskineser köpt lägenheter i Hongkong. De tycker att det är motiverat att protestera mot det ursprungliga förslaget mot utlämning, säger Fredrik Myrén.

Andra tar tillfället i akt och hänger på.

På tisdagen återkom Carrie Lam med uttalanden om att protesterna kan leda till en väg utan återvändo för Hongkong. 

I bakgrunden finns hotet om åtgärden som många misstänker skulle betyda slutet för Hongkong som en marknadsekonomisk brygga mellan Kina och omvärlden. Bilden av fastlandskinesiska soldater på gatorna i Hongkong skrämmer vilken internationell investerare som helst. 

Det är visserligen en högst osannolik utveckling eftersom Kina skulle ha mycket att förlora. Både ekonomiskt, när landet redan är inbegripet i handelskriget med USA, och i tappat internationellt anseende när Kina vill stärka sin ställning i världen och Peking ska hålla vinter-OS om mindre än tre år. Men bara att den lilla risken nämns kan påverka omvärldens vilja att satsa pengar i Hongkong.      

Den ekonomiska skadan på kort sikt är troligen ingenting mot den som kan drabba staden på lång sikt.  

Det superkapitalistiska Hongkong har stått inför politiska kriser förr, senast vid protesterna 2014. Då gick stadens mäktiga affärsintressen, som nu, ihop och varnade för de ekonomiska följderna, och till slut ebbade demonstrationerna ut. Det är vad kommunistpartiet i Peking och ledande politiker och näringslivet i Hongkong hoppas på även den här gången.