Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 10:30

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/ekonomi/sa-har-det-gatt-for-tre-av-sveriges-valkanda-bolag/

Ekonomi

Så har det gått för tre av Sveriges välkända bolag

Bild 1 av 3
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 3
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bild 3 av 3
Foto: Pontus Lundahl/TT

Högkonjunkturen är dödförklarad av Konjunkturinstitutet. DN har tittat på tre av Sveriges mest välkända börsföretag, AB Volvo, Peab och Axfood. De har gjort rejäla vinstökningar och kraftiga aktieutdelningar – men nu har de olika framtidssyn.

Att studera nyckeltalen för denna trio mellan 2014 och 2018 är att spåra handelskriget mellan USA och Kina, se det svenska valutaraset, möta försöken att lyfta in kvinnor på chefspositioner och förstås en ökad klimatmedvetenhet.

Lastbilstillverkaren AB Volvo är ett utpräglat svenskt exportföretag. Företaget gynnas av den svaga kronan, men man kan till exempel drabbas av att Kinas tullar på amerikanska jordbruksprodukter innebär färre transporter i USA.

Under det andra, rekordlönsamma kvartalet, var det också tydligt att orderingången på lastbilar hade sjunkit rejält. Vid nästa veckas nya rapport kommer det att ställas frågor om hur bra företaget är att famna sämre tider.

Tveklöst har fordonsjätten vuxit sig stark under högkonjunkturen. Omsättningen har ökat mer än 100 miljarder, nettovinsten har tiofaldigats, aktieutdelningen är tre gånger så hög. 

Volvo har vänt nettoskuld till en rejäl kassa och under de senaste åren förberett sig för kommande teknikskiften genom hårdare satsning på forskning och utveckling. 

Koldioxidutsläppen har minskat med 6 procent i absoluta tal, men med drygt 30 procent enligt Volvos eget nyckeltal –1000-tals ton per miljon kronor i omsättning.

Foto: Peter Claesson

Vd Martin Lundstedt drog i fjol in 27 miljoner kronor i lön. Det är mer än 2 miljoner i månaden och ett lyft på 66 procent mot vd-lönen 2014. En anställd inom privata sektorn fick under samma tid en löneökning med 9 procent enligt Medlingsinstitutet, till i snitt 35 200 kronor.

– I flera decennier har vi haft en utveckling där vd:ar blir en maktelit, frikopplad från normal lönebildning. Den trenden har inte mildrats under högkonjunkturen, kommenterar LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Han fortsätter:

– Om det blir dystrare tider behöver vi en aktiv finanspolitik som håller uppe sysselsättningen i den offentliga sektorn för att stödja en hög efterfrågan. När det gäller industrin är vi mer i händerna på utvecklingen internationellt.

Foto: Hugo Nabo

Om Volvo är utpräglat globalt så har bygg- och anläggningsföretaget Peab 80 procent av verksamheten i Sverige. Alla pilar har pekat på optimism sedan 2014 - 8 miljarder högre omsättning, fördubblad vinst, fördubblade investeringar i maskiner och inventarier. Aktieägarna har kunnat le åt en fördubblad utdelning.

Vi pratar om ett stabilt företag som de senaste åren ridit på en kraftig byggboom, och har fortsatt att gå bra i år. Bostadsbyggande föll från en ”hög nivå” i fjol och har fortsatt göra det i år. Däremot tros anläggningsbyggandet, typ vägar, fortsätta att expandera.

Peab har på fem år halverat koldioxidutsläppen från bränsleanvändningen, och jobbar också med effektivare logistik, återvunna material och ”ekologisk” asfalt. 

Man lägger dock pannan i veck i senaste årsredovisningen när det gäller att bara 12,8 procent av de anställda är kvinnor: ”Det manar till ökat förändringsarbete under 2019” och ”skarpa mål” för de olika affärsområdena. Ett exempel är att 40 procent av alla nya unga ingenjörer ska vara kvinnor 2020.  

Foto: Ernst Henry

Peab pekar vidare på att företagets framtid kan påverkas av handelskrig och en snabbt inbromsad konjunktur i USA. Det oroar också Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund:

– Dagens signaler talar om en normal lågkonjunktur, men en oordnad Brexitinbromsad , biltullar mot EU och konflikt i Mellanöstern kan ge en mycket värre resa neråt.

Vad krävs för att hålla uppe industrins konkurrenskraft?

– Bland annat behöver vi det system för korttidsarbete som det finns förslag om men som verkar ha fastnat i regeringen. Det skulle ge statligt stöd för näringslivet att behålla arbetskraft och vidareutbilda den. Då kan företagen övervintra och få en kort startsträcka när konjunkturen vänder.

Axfood, som äger bland annat butikskedjorna Willys och Hemköpt samt nätbutiken Mat.se, jobbar på en allt mer konkurrensutsatt detaljhandelsmarknad. Men framtidstonen är uppåt i form av ökad försäljning och vunna marknadsandelar.  I år satsar man 600 miljoner på ett högautomatiserat lager i Stockholm.

Företaget har ökat försäljningen med 10 miljarder sedan 2014, varit en kursraket på börsen och återkommande gett en stor del av vinsten till aktieägarna. Vd Klas Balkow har, med sina 10,4 miljoner i fjol, haft en i sammanhanget modest löneutveckling.

Foto: Eva Tedesjö

Företaget har som mål att 20 procent av cheferna efter nästa år ska ha utländsk bakgrund, minst 40 procent ska vara kvinnor. Siffrorna var vid årsskiftet 13 respektive 31 procent.

Axfood ska vara klimatneutralt år 2020, koldioxidutsläppen har minskat med nästan 80 procent sedan 2009, ett arbete drivet av hållbarhetschefen Åsa Domeij, tidigare språkrör för Miljöpartiet. Pikant är att utsläppen steg rejält i fjol - orsaken var att man inte längre vill använda ett fossilfritt bränsle som innehåller palmolja.

Läs mer: Urstarkt Volvo drar i bromsen 

 Läs mer: Fokus på säkerhet när byggföretagen utbildar i Polen 

 Läs mer: Axfoods e-handel ökade med 37 procent