Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 03:09

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/familj/modefotografen-som-ville-befria-kvinnorna/

Familj

Modefotografen som ville befria kvinnorna

Den tyska modefotografen Peter Lindbergh revolutionerade modefotografiet. Foto: Martin Meissner/AP

Han revolutionerade modefotografiet och ifrågasatte idealen. DN:s Berlinkorrespondent Lina Lund minns den tyske stjärnfotografen Peter Lindbergh som med sin kamera gjorde människor till supermodeller.

Ruhrområdet tidigt 1950-tal. Bortsprängda hus, fabriksruiner och ett kargt industrilandskap så långt ögat kan nå. Det var i den miljön som Peter Brodbeck – som först senare i livet skulle kalla sig Lindbergh i efternamn – växte upp. Efterkrigstidens Västtyskland var så långt man kan komma ifrån den värld av supermodeller och glamour som han senare skulle bli en del av.

Fast ändå inte.

Intrycken från uppväxtens karga omgivningar skulle senare gå igen i hans svartvita porträtt av supermodeller, artister och politiker som gjort tysken till en av de mest inflytelserika modefotograferna under de senaste 40 åren. Med sin kamera förvandlade Peter Lindbergh vanliga människor till supermodeller, men visade också upp deras skavanker och tvivel. Efter sin bortgång hyllas han för sitt okonstlade och chosefria sätt att närma sig folk.

”Han var en fullkomligt ovanlig figur i branschen”, minns vännen och fotografkollegan Jim Rakete i radiokanalen Deutschlandfunk.

”Han var ingen typisk fin modefotograf som dök upp till fotograferingarna i en nystruken kostym. I pauserna spelade han hellre beachvolleyboll eller drog på Red Hot Chili Peppers på högsta volym.”

Skolgången i Ruhrområdet hade också blivit kort. Redan som 14-åring lämnade Peter skolbänken för att extraknäcka som inredare av skyltfönster. Ynglingen hade talang. Snart fick han hjälpa till vid fotograferingar och som 18-åring sökte han lyckan i Västberlin, en halv stad som delades av en betongmur. Han gick en kvällskurs i konst och studerade senare måleri och fotografi. Det var början på en lång karriär som senare skulle ge honom epitetet ”modefotografiets revolutionär”.

1978 tog han ett avgörande steg genom att kliva in på Vogues redaktion i Paris. Världens äldsta och förmodligen mest inflytelserika modemagasin genom tiderna tog emot tysken med öppna armar. Det var också åt Vogue som han gjorde sitt allra sista stora nummer: 15 svartvita porträtt av framtidens makthavare. Alla kvinnor. Däribland den svenska klimataktivisten Greta Thunberg som han träffade i Stockholm kort före sin bortgång.

”Jag intresserar mig för kvinnor som har något eget att säga och som utstrålar autonomi”, hade Peter Lindbergh tidigare sagt i en intervju till den tyska tidningen Der Spiegel.

Han vände sig mot hur kvinnor porträtteras i dagens medier, som med hjälp av bildbehandlingsprogram som Photoshop ”raderar varje spår av liv och erfarenhet.”

”Det borde vara fotografens ansvar att befria kvinnorna – och i slutändan alla människor – från terrorn (av att sträva efter) ungdom och perfektion.”

Peter Lindberghs kanske mest kända fotografi togs på stranden i Santa Monica, Kalifornien, 1988. Det anspråkslösa fotot visar sex unga modeller som iklädda vita herrskjortor står uppställda framför kameran.

Fotografens bakgrund – bland ruinerna i Ruhrområdet – ”impregnerade honom mot pseudoglamouren” som härskade i modebranschen, skriver den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) i ett hyllningsporträtt. 

I 25-årsåldern bytte han efternamn från pojknamnet Brodbeck till Lindbergh som han ansåg fungerade bättre internationellt. Dessutom påminde det om flygpionjären Charles Lindbergh som 1927 var den första att flyga nonstop från Paris till New York. 

I tysk och internationell press hyllas även Peter Lindbergh som en sorts pionjär. 

På kvällen 2 september gick han och lade sig för att aldrig vakna igen. Han blev 74 år.