Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 13:21

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/kultur-noje/bocker/vasterbros-historia-ny-bok-skildrar-sexhandel-i-1700-talets-stockholm/

Böcker

Västerbros historia: Ny bok skildrar sexhandel i 1700-talets Stockholm

Elias Martins etsning från 1800 påstås avbilda Maria Christina Kiellström, förebild till Bellmans Ulla Winblad, vid Skeppsholmen. Illustration: Elias Martin

Varannan vecka skriver Augustbelönade fackboksförfattaren Magnus Västerbro om små och stora historiska nyheter i DN. Denna vecka bland annat om 17-åriga Lena Cajsa och kultprästen Nedjemankh.

Ordet prostitution var ännu inte i svang – men sexhandel förekom och omgavs av förakt och skam. En rättegång från 1700-talets Stockholm står i centrum för en ny bok som ger en mångfacetterad bild av dåtidens sexualmoral.

Den 30 juni 1747 stod en 17-årig flicka vid namn Lena Cajsa Bohman inför rätta vid Södra förstadens kämnärsrätt, belägen i det som i dag är Stockholms stadsmuseum. Det gjorde hon för att hennes egen far, snickarmästaren Anders Bohman, hade anklagat henne. Orsaken var bristande lydnad – hon hade helt enkelt blivit alldeles oregerlig, och han behövde samhällets hjälp med henne. 

När förhören inleddes visade det sig att Lena Cajsa inte var det minsta ångerfull. Snart började hon i stället erkänna helt andra saker. Enligt egen uppgift hade hon vid flera tillfällen träffat en omtalad kvinna vid namn Lovisa von Plat, som satt henne i kontakt med män som betalt henne för att ha sex med dem. Inte mindre än sju olika män hade Lena Cajsa träffat på det sättet, erkände hon till sist.

Läs mer: Magnus Västerbros nya bok recenseras 

Det som framkom var ett allvarligt brott mot tidens moral. Att sälja sex i sig var inget brott, men att ha samlag utan att vara gift var det. Koppleri, som Lovisa von Plat anklagades för, var också straffbart. Men hur skulle rätten egentligen se på det som Lena Cajsa Bohman hade erkänt?

Särskilt fokus läggs på den dubbelmoral som präglade samhället, med vitt skilda regler för män och kvinnor när det gäller vem som fick uttrycka sin sexualitet och på vilket sätt.

Den märkvärdiga rättegång som följde står i centrum för etnologen Rebecka Lennartssons bok ”Mamsell Bohmans fall: Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm”, som kommer ut i dagarna. I boken skildras 1700-talets mångskiftande syn på sexualitet. Särskilt fokus läggs på den dubbelmoral som präglade samhället, med vitt skilda regler för män och kvinnor när det gäller vem som fick uttrycka sin sexualitet och på vilket sätt. Den moraliska domen mot en kvinna som anklagades för att vara hora kunde vara mycket hård, medan de män som gick till dem i allmänhet inte riskerade att råka illa ut. 

Men samtidigt behövde några formella straff inte alltid följa, visar det sig. I det här fallet tycks till exempel Lena Cajsa Bohman aldrig ha dömts för sina handlingar. Hennes rykte var heller inte mer skadat än att hon bara några år efteråt kunde gifta sig med en ung adelsman, och med honom och deras gemensamma barn flytta till Ryssland. Även den utpekade kopplerskan Lovisa von Plat undvek straff, liksom hon gjorde många gånger senare i livet. Gång på gång till sin död i hög ålder skulle hon utpekas just som kopplerska, bland annat i Carl Michael Bellmans diktning. 

Nio nya frågor om gamla saker: DN:s historiska quiz vecka 41 

Både Lovisa von Plat liksom Lena Cajsa kom i stor utsträckning att leva i samhällets utkanter, förföljda av skvaller och förtal och ofta indragna i konflikter med grannar och myndigheter. Det visade sig särskilt när Lena Cajsa så småningom återvände till Stockholm, drygt femtio år gammal, efter att ha separerat från sin make. Då var hon utfattig, och tvingades av allt att döma leva sina sista år fullständigt utblottad.

● ● ●

Återlämnad antik guldkista ställs ut i Kairo

En mer än tvåtusen år gammal guldkista, som en gång användes för att begrava en egyptisk präst, kan nu ses på museum i Kairo. Det innebär slutet på en stöldhärva som inleddes 2011, under oroligheterna när Egyptens dåvarande ledare Hosni Mubarak avsattes. Kistan stals då och såldes via flera mellanhänder till det ansedda Metropolitan museum i New York för fyra miljoner dollar. Den påkostade kistan hann ställas ut på museet i sex månader innan egyptiska myndigheter kunde visa att dokumenten som använts i samband med försäljningen var förfalskade. Den man som en gång begravdes i kistan hette Nedjemankh och var präst i kulten kring guden Herishaf.

Vikingagravar krossar begravningsmyt

Norska arkeologer har hittat en stor vikingatida begravningsplats vid Vinjefjorden, nära Trondheim. Minst 20 gravplatser har påträffats, bland dem flera stora båtgravar. Med anledning av fyndet passar utgrävningsledaren Raymond Sauvage, i en intervju med sajten Atlas Obscura, på att göra upp med en vanlig vanföreställning. Nämligen att man på den tiden ska ha begravt berömda krigare genom att tända eld på en båt som skickas ut på vågorna. ”Det finns inga bevis för vattenburna vikingatida begravningsbål i Skandinavien. Jag vet ärligt talat inte var den idén kommer ifrån, utan den måste betraktas som en modern myt”, säger Sauvage.

50

så många miljoner kronor tros en målning från 1200-talet, utförd av den italienska mästaren Cimabue, vara värd när den ska säljas på auktion. Tavlan hittades nyligen hängande ovanför spisen hos en 90-årig fransk kvinna, som inte minns var hon fått den ifrån. 

Läs mer om Västerbros historiska nyheter