Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 06:10

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-marianne-leonard-en-vemodig-karlekssaga-med-forhinder/

Filmrecensioner

Filmrecension: ”Marianne & Leonard” en vemodig kärlekssaga med förhinder

Leonard Cohen och Marianne Ihlen på den grekiska ön Hydra. Foto: Aviva Layton

De blev kära under den grekiska solen. Relationen varade livet ut även om Leonard Cohen och blonda norska Marianne Ihlen inte levde tillsammans länge. Det blir allt och inget när Nick Broomfield spårar den omvittnade kärlekssagan. Vemodigt, men alltför lite sånger, tycker Eva af Geijerstam.

Är det ett artistporträtt? Nja. Är det ett tidsdokument? Nja. Är det en kärleksfilm? Nja.

Det blir allt och ingenting, när dokumentärfilmaren Nick Broomfield spårar det livslånga förhållandet mellan sina båda vänner, norskan Marianne Ihlen och Leonard Cohen, båda bortgångna 2016.

De möttes på den grekiska ön Hydra i början av 60-talet, när den steniga och vackra avfolkningsidyllen hade upptäckts av fattiga och frihetstörstande unga med författarambitioner. De hade funnit sitt soldränkta paradis, långt borta från vardagstristess, privata svårigheter och sårigheter.

Läs mer: DN:s kritiker Nils Hansson minns en blygsam gentleman 

Retsinan var billig, havet som gjort för nakenbad och båtutflykter, levnadsomkostnaderna minimala, drogtillgången oövervakad och stor. Broomfields speakerstämma poängterar att även han själv hade en kärleksaffär med den blonda Ihlen som blev Leonard Cohens omhändertagande inspirationskälla – eller musa, som det ju måste heta om ett kärleksförhållande i den grekiska arkipelagen.

Cohen hade redan debuterat som poet och haft några välvilliga framgångar, men ännu inte börjat sin scenkarriär som sångare och textförfattare. I solskenet på Hydra och med Marianne Ihlen vid sin sida blev det annorlunda. Hon blev upphovet till några av hans mest kända och ständigt återkommande sånger. ”Marianne” förstås och ”Bird on a wire” vars ursprung hon själv berättar om på ljudbandet. 

Främst är det en vemodig historia, inte bara om Leonard Cohens mörka sidor och skapande, utan också om den sorgliga baksidan av ungdomens muntert ”fria” liv.

Men sångerna får alltför liten plats, knappt hinner de börja förrän de avbryts av den långa räckan intervjuer, där Aviva Layton står för de friskaste iakttagelserna.  Hon var länge gift med poeten Irving Layton, en av Cohens tidigaste tillskyndare. För övrigt vittnar ett flertal av hans medarbetare om turnéernas vildsinta drogbruk och Cohens närmast maniska kvinnoförhållanden med som någon säger ”kvasideprimerade” groupies.

I motsats till Broomfields ”Kurt & Courtney” (1998) om förhållandet mellan Kurt Cobain och Courtney Love får Marianne ändå komma först i titeln, om än inte i själva filmen. Här finns visserligen soliga arkivbilder från Hydra med Marianne på segelbåt, i umgänget på hamnbaren och tillsammans med sonen från ett tidigare äktenskap med en våldsam man, liksom hennes spridda kommentarer.

Den täta förbindelsen avbryts, Leonard Cohen lämnar rastlös Hydra för New York, inleder sin framgångsrika scenkarriär, men återvänder då och då till huset på ön. Marianne ansluter sig då och då till turnéer och konserter tills även det upphör och hon återvänder till Norge för ett mer stillsamt liv.  

I bild återkommer hon först på dödsbädden och filmen gör en poäng av att de bägge dör med bara några månaders mellanrum. Det känns närmast obscent.

Men främst är det en vemodig historia, inte bara om Leonard Cohens mörka sidor och skapande, utan också om den sorgliga baksidan av ungdomens muntert ”fria” liv med droger och alkohol i Hydra-kolonin.  Många överlevde det helt enkelt inte, vare sig barn eller vuxna.

Se mer. Tre andra filmer om komplexa relationer: John Cassavetes ”Minnie & Moskowitz” (1971), Robert Altmans ”McCabe & Mrs. Miller” (1971), Asghar Farhadis ” Nader och Simin – en separation” (2011).

Läs fler filmrecensioner i DN