Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 08:45

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/kultur-noje/per-m-havet-ar-djupt-och-bokhyllan-bred/

Kultur

Per M: Havet är djupt och bokhyllan bred

Foto: Roger Argenius

Kåseri. De flesta av mina undervattensfärder har gjorts i fantasin på fiktiva farkoster.

Jag har varit på ett par reportageresor ombord på faktiska ubåtar, men de flesta av mina undervattensfärder har gjorts i fantasin på fiktiva farkoster, som kapten Nemos Nautilus.

Om det verkligen var en bok som fick den unge skolgossen Per M att börja läsa var det just Jules Vernes ”En världsomsegling under havet”, den första och fortfarande största i den litterära subgenren ubåtsromaner. Den började som följetong, och kom ut som bok för 150 år sedan.

Nautilus hette också den ubåt amerikanske uppfinnaren Robert Fulton försökte sälja till Napoleon, och när det gick i stöpet i stället men utan framgång erbjöd engelsmännen. Detta är underlaget till ”Ratcatcher”, som inleder James McGees superba svit om hittills sex romaner om hårdföre polisagenten Matthew Hawkwood.

Även sir Arthur Conan Doyle skrev ubåtslitteratur, om än det bara handlar om försvunna ritningar i Sherlock Holmes-novellen ”Bruce-Partingtons undervattensbåt”. Men med novellen ”Danger!” förebådar Doyle så tidigt som 1914 den tyska oinskränkta ubåtskrigsföringen under de båda världskrigen.

Om hur sådan kunde upplevas ombord och under ytan berättar Lothar-Gunther Buchheim om i senare filmatiserade klassikern ”Das Boot”.

Med ”Run silent, run deep” får vi i stället Edward L Beachs perspektiv av hur det kunde gå till mot japanerna i Stilla havet.

I Alistair MacLeans ”Polarstation Zebra svarar ej” är det inte bara ubåtsfärden under polarisen som gör att kriget blivit kallt. Och när vi är framme vid Tom Clancys ”Jakten på Röd Okober” är det nära att den kyliga konflikten blir världskrig.

Detta krig kommer dock till slut att förloras av alla, i såväl ”Dune”-skaparen Frank Herberts ”The Dragon in the Sea” som Neville Shutes ”På stranden”, där befälhavaren på ubåten USS Scorpion blir en av de sista att möta undergången i den radioaktiva dimman.

Svenska ubåtsromaner finns inte många. Jag nämner Jan Guillous hårdragna ”Madame Terror” för skams skull, men Aino Trosells utomordentligt obehagliga ”Ytspänning” är mer kittlande.

Trosell är tyvärr nästan den enda kvinnliga författaren i sällskapet; jag väntar fortfarande på att Jacqui Murray ska bli klar med den tredje del som ska följa på hennes originella ”To hunt a sub” och ”Twenty-four days”.

Ingen av ovannämnda rekommendationer finns förstås bland de 12 000 volymerna i kapten Nemos ombonade bibliotek ombord på Nautilus. Men jag hade gärna suttit där nere i djupet, i en bekväm läsfåtölj med en bok i knäet, och i mungipan en av kaptenens cigarrer, gjorda på nikotinstinn tång, inte tobak.