Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 03:11

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/politik/ewa-stenberg-darfor-ar-alla-missnojda-med-gruvpolitiken/

Politik

Ewa Stenberg: Därför är alla missnöjda med gruvpolitiken

Foto: Tomas Bergman

Djupt under mark krockar Sveriges politiska ideal. Det har lett till en gruvpolitik där alla är missnöjda. Nu kan regeringen tvingas välja mellan miljön å ena sidan och klimatet och säkerhetspolitiken å andra. Mycket talar för att S och MP gör olika val.

På Österlen i Skåne leder en nunna och en greve en lokal motståndsrörelse mot att ett gruvbolags planer på att utvinna vanadin. I norr varnar Sametinget för att flera nya gruvplaner hotar rennäringen och den samiska kulturen. 

Däremellan finns en rad lokala protestgrupper som pekar på miljöhot när nya gruvor ska prospekteras.

Gruvprospekteringar har blivit den största lokala miljöfrågan i Sverige efter en gruvboom som kulminerade 2012-2013.

Miljövänner, LRF, lokala partier och många andra protesterar allt högre mot Sveriges expansionsinriktade och avreglerade gruvpolitik.

Man skulle kunna tro att gruvbolagen är nöjda. Men nej, de är om möjligt ännu mer kritiska. Industrin anser att tillståndsprocessen är så långsam och snårig att Sverige framstår som ett land där det inte går att starta gruvor alls.

I maj krävde riksdagen att regeringen snabbar upp tillståndsprocessen.

Regeringen är klämd mellan opinionerna. Men problemet är större än så.

Gruvpolitiken rymmer en konflikt mellan å ena sidan klimat och säkerhet och å andra sidan miljö.

Klimatomställningen är ett av regeringens och Januarisamarbetets viktigaste projekt. För att gas och olja ska kunna fasas ut krävs förnybar energi, och den lagras ofta i batterier. Sådana kräver särskilda metaller för att fungera. 

Dessa bryts ofta i gruvor i fattigare länder med dåliga arbetsvillkor. Kina kontrollerar mycket av brytningen, vilket skapar ett beroende av en militär och auktoritär stormakt på frammarsch.

Både klimatskäl och säkerhetspolitiska skäl talar alltså för svensk gruvbrytning med höga miljökrav.

Men för dem som fått besök av ett utländskt gruvbolag som vill bryta upp deras åkrar, ängar och skogar, ibland till och med naturreservat, väger de argumenten lätt. 

Det syns i väljaropinionen. Miljöpartiet gjorde sitt bästa valresultat långt från soyalattedrickande Stockholm. Motståndet mot gruvbrytningen i Kallak, nära gränserna för Laponias världsarv, lyfte de gröna i Jokkmok till 13,6% i kommunvalet. Nu ska regeringen avgöra Kallaks framtid. 

Miljöpartiets kongress i våras fördes en lång debatt om trovärdig klimatpolitik kontra att förhindra att nya svenska gruvor river upp sår i landskapet och hotar vattendragen. Den senare linjen vann med stor majoritet. 

En ny hård konflikt mellan de båda regeringspartierna MP och S är under uppsegling. Socialdemokraterna har riksdagen i ryggen för att gå industrin till mötes, men det räcker inte. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) skrev historia när han 2016 fick ihop en energiuppgörelse som både energibranschen och riksdagsmajoriteten i princip ställde sig bakom. Här krävs något liknande om missnöjet inte ska fortsätta att växa.

Läs mer: Pressen ökar på svensk utvinning av metaller till grön energi