Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 22:06

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/politik/pressen-okar-pa-svensk-utvinning-av-metaller-till-gron-energi/

Politik

Pressen ökar på svensk utvinning av metaller till grön energi

Med ökad elektrifiering av samhället växer behovet av koppar enormt. Bolidens gruva i Aitik är Europas största koppardagbrott, med stora planer på expansion. Foto: Tomas Bergman

KIRUNA. Intressekonflikten är tydlig. 

När ökat behov av metaller för till exempel elcyklar ställs mot miljö- och kulturvärden blir gruvbrytning en allt mer laddad fråga.

Ska metallerna brytas i Sverige?

Pressen för en översyn av minerallagen är en av anledningarna till att näringsminister Ibrahim Baylan under två dagar i augusti besökte de stora gruvbolagen i Norrbotten. Under dragningar med företrädare för LKAB och Boliden vädras frustration med allt långsammare tillståndsprocesser för gruvbrytning, en upplevd godtycklighet i besluten och en förskjutning i praxis hos länsstyrelser och domstolar.

Näringsminister Ibrahim Baylan på besök i Boliden. Foto: Tomas Bergman

Även mindre, utländskt ägda prospekteringsbolag delar kritiken. Mark Saxon, vd för det kanadensiska Leading Edge Materials, skriver i ett mejl till DN att han uppfattar att förtroendet för Sverige som gruvetableringsland är det lägsta på över 20 år.

Missnöjet med dagens ordning, som DN tidigare har skrivit om, delas av aktörer som är skeptiska eller negativa till gruvetableringar, som miljöorganisationer, LRF och markägare. 

– Jag sätter mig just nu in i frågorna och träffar såväl miljöorganisationer som gruvnäring som forskare som inte sitter mitt i något av detta. Jag har inte uppfattat att företagen vill undandra sig hårda miljökrav. Vad de efterfrågar är förutsägbarhet. Den situation vi har i dag är olycklig ur allas perspektiv för miljövärden, rennäringen och fastighetsägarna, men också gruvindustrin, säger Ibrahim Baylan.

I maj kom riksdagen med ett så kallat tillkännagivande till regeringen, om att den skyndsamt ska se över hur tillståndsprocessen kan snabbas upp. Det ska hanteras under året, enligt Baylan.

– Ännu finns inget svar, inget ”eureka!” Som politiker kan man göra bombastiska utspel, men det har aldrig varit min stil. Var vi landar är för tidigt att säga, eller om det är en lagändring som behövs.

Näringsminister Ibrahim Baylan svidar om inför gruvbesöket. Foto: Tomas Bergman

Vi sitter i bilen mellan Kiruna och Gällivare, mellan LKAB och Boliden. Vägen är rak, på båda sidor utanför fönstret är skog. Nyss var vi nere på 1.365 meters djup i världens största underjordiska järnmalmsgruva, vars expansion får tätorten att maka på sig.

Tillstånd för gruvetablering sker i flera steg. I de första stegen har länsstyrelsen en avgörande roll som remissinstans. Både industri och gruvmotståndare har framfört att länsstyrelser ibland saknar tillräcklig kompetens och resurser. De tycker också de krav som ställs på bolagen varierar, med försämrad rättssäkerhet som följd.

Ett förslag som har framförts är att ett fåtal länsstyrelser tar hand om samtliga gruvärenden? 

– Av och till kommer den diskussionen upp, och den handlar inte bara om gruvor. Våra län är i dag är för små i relation till de alltför komplicerade frågor de handskas med. Det är primärt en fråga för min kollega, civilminister Ardalan Shekarabi, men jag tycker man kan lyssna på den.

Efter några timmar i norr är det uppenbart att gruvbolagen ser Västerbottens länsstyrelse som mer välvillig till gruvverksamhet än den i Norrbotten, och att det handlar om personfrågor och kultur.

Bolidens vd Mikael Staffas. Foto: Tomas Bergman

När ministern är på besök framhåller gruvbolagsrepresentanterna gärna också sitt arbete för hållbarhet och energiväxling. I koppargruvan Aitik körs malm och berg upp från dagbrottet på dumprar som olastade väger mer än 150 ton. På prov kör man dem nu delvis på elektricitet, genom att koppla dem till tråd, ungefär som en rälsbuss. På LKAB pågår arbete för fossilfritt stål, och ett pilotprojekt för att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur slagghögar. Inte minst de sällsynta jordartsmetallerna sätter fingret på det dilemma samhället ställs inför: vi vill ha mobiltelefoner och grön teknik, men ser helst att gruvbrytningen sker någon annanstans.

– Intressekonflikten är uppenbar. Just nu förs en diskussion där verklighetsbilderna är olika. Ibland går det inte ihop, ändå blir man tvungen att fatta beslut, säger Ibrahim Baylan.

Näringslivsminister Ibrahim Baylan. Foto: Tomas Bergman

I dag dominerar Kina produktionen av sällsynta jordartsmetaller. Andra länder ser med oro på beroendet. Donald Trumps intresse för Grönland beror bland annat på fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller där; USA har också nyligen antagit en strategi för att säkra behovet av dessa ämnen. Totalförsvarets forskningsinstitut beskrev i en rapport 2014 sällsynta jordartsmetaller som strategiska, och på grund av dess militära användning av intresse för försvarsdepartementet.

– Med ett handelskrig mellan USA och Kina och en lågintensiv handelskonflikt mellan EU och USA, är det inte otänkbart att tillgången till batterier eller mineraler som är kritiska för elektrifieringar, stryps eller att beläggs med restriktioner. Om vi inte ser upp kan det betyda också att fordonsindustrin försvinner från Europa, säger Ibrahim Baylan.

En fullastad dumper väger nära 500 ton. Försök görs med att delvis köra dem på el. Foto: Tomas Bergman

I Sverige finns sällsynta jordartsmetaller på flera relativt tättbefolkade platser där det även finns stora miljö- och kulturvärden?

– Det är svåra avväganden. Var och en kan förstå hur det skulle kännas om någon sa ”vi tänkte öppna en jättestor gruva här bredvid ditt hus”. Samtidigt begriper de flesta att metallerna i mycket av vad vi efterfrågar – mobiltelefoner, elbilar, elcyklar, you name it – grävs upp någon annanstans. Gång på gång nås vi av rapporter om förorenade floder, barnarbete och nästan slavliknande förhållanden. Om vi ska vara en nation som driver på, och visar att det är möjligt att vara ett välfärdsland som bidrar på ett sätt som inte förstör naturen och miljön – ja, då måste vi också fråga oss om går det att hitta en balans i detta.

Har Sverige ett ansvar att utvinna dessa ämnen?

– I allra högsta grad.

Men, tillägger ministern, det måste ske utan kompromisser med grundläggande miljövärden eller med ursprungsbefolkningars rättigheter.

Mineralersättningen, det belopp som betalas till staten, motsvarar bara två promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen. Även om ett bolag betalar bolagsskatt i Sverige kan man i princip säga att svenska mineral är tillgängliga enligt principen ”skänkes mot avhämtning” för det bolag som får alla tillstånd.

Bolidens vd Mikael Staffas (t h) är kritisk till tillståndsprocessen för gruvbrytning. Från både industrin och miljöorganisationer ökar kraven på en översyn av minerallagen, något näringslivsminister Ibrahim Baylan (t v) nu sätter sig in i. Foto: Tomas Bergman

Vad har Sverige att vinna på att gruvor öppnas?

– Bolagen säger ibland att en förändring kan göra det oattraktivt att prospektera i Sverige. Men man kan också se vad som sker i Skellefteå, där batterifabriken är den största industrietableringen i norra Sverige på många årtionden. Jag tror att Sverige har mycket att vinna på att driva på för omställningen: för själva saken, för att visa att det är möjligt, men också rena ekonomiskt. 

Om ett kinesiskt bolag skulle vilja investera i gruvverksamhet i Sverige, finns i dag någon möjlighet att stoppa det?

– Utan att gå in på enskilda länder kan jag säga att jag ställde samma fråga 2015, när jag var energiminister och Stockholms elnät var ute till försäljning. Medan budgivningen pågick frågade jag tjänstemännen på departementet om vad jag som minister, regeringen eller riksdagen kunde göra om någon som vi inte ville ha lade högsta bud. Svaret jag fick var: ingenting. Jag tyckte att det var konstigt.

Den här typen av investeringar lockar väl precis de aktörer som Sverige inte vill ha?

– Vi tror på att ha med våra grannar att göra, men det innebär inte att vi inte ser att det kan finnas andra syften. Vi behöver större transparens, vi måste veta vem det är som investerar. Den som är seriös är välkommen. Men sedan 2015 har mycket hänt, nu senast lade min kollega Anders Ygeman fram ett förslag om telekomnätet.

Men vi har inget färdigt investerarskydd?

– Nej, men det är en förändring som kommer att ske steg för steg. Vi vill inte vara ett land som bidrar till murar, Sverige skulle höra vara en av de största förlorarna på det. Det gäller att hitta en balans där vi både säkrar våra säkerhetspolitiska intressen, och driver på för en öppen handel. Det är inte lätt. 

Till exempel BMW har redan tagit fram elbilar helt utan sällsynta jordartsmetaller, kan det finnas alternativ till att bryta de ämnena?

– Det forskas, och det finns mycket att göra kring till exempel återvinning. Det finns de som tror på bränsleceller, vätgas, andra typer av batterier. Vårt dilemma är att vi är där vi är, och de flesta forskare anser inte att det finns tid att vänta. Vi måste sätta igång stora samhällsförändringar nu, och i fordonsindustrin är det än så länge huvudsakligen genom elmotorer och batterier i golvet. Även om vi får fram andra tekniker så småningom behöver vi de här metallerna.

Foto: Tomas Bergman

Läs mer:

Ohelig allians i kampen att stoppa nya gruvor 

Det hemliga mötet som satte krokben för gruvjätten 

Bönder och nunnor och grevar vill stoppa mineraljägare