Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 10:18

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/sverige/de-ar-favoriter-att-tilldelas-nobelpriset-i-kemi/

Sverige

Nobelpriset i kemi till tre forskare för utvecklingen av litiumjonbatterier

32:25. Nobelpriset i kemi tillkännages – följ sändningen direkt.

Nobelpriset i kemi går i år till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för litiumjonbatterier, som vi har i mobilen, datorn och elbilen. Deras forskning har lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, enligt Nobelkommittén.

97-årige Goodenough blir den äldsta Nobelpristagaren hittills.

DN Text

– Det här är en mycket laddad historia med stor potential, säger professor Olof Ramström på presskonferensen i Stockholm.

Pristagarna tillkännagavs av Kungliga vetenskapsakademiens ständiga sekreterare Göran K Hansson. Litiumjonbatterier har en hög energitäthet och kan därför göras mycket små, men ändå kraftfulla, och finns i våra vanligaste vardagssaker som mobilen och datorn.

En annan fördel med litiumjonbatterier är att de kan lagra betydande mängder energi från sol- och vindkraft, vilket möjliggör ett fossilt bränslefritt samhälle. Samtidigt kan litiumjonbatterier fyllas på med energi igen, de är uppladdningsbara.

Läs mer: Maria Gunther: De har utvecklat det bästa uppladdningsbara batteri vi har 

John Goodenough fanns med bland årets favorittippade kandidater. Han är den äldsta Nobelpristagaren någonsin. I somras fyllde han 97 år. De övriga pristagarna är yngre, Stanley Whittingham är 77 år och Akira Yoshino är 71 år. 

Professor Olof Ramström förklarar att det är svårt att utveckla ett nytt, välfungerande batteri. Men det har pristagarna lyckats göra.

– Litium är ett lätt material, vilket är en klar fördel eftersom det då går att packa många atomer, vilket gör batteriet lätt.

Litiumjonbatterier bygger inte på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.

Litium är ett mycket reaktivt grundämne, exempelvis reagerar det lätt med vatten. Därför måste dess reaktivitet ”tämjas”, vilket var det pristagarna gjorde på 1970-talet, genom att skapa lager av titandisulfid. Whittingham var rentav anställd av oljejätten Exxon då han gjorde sina första insatser för utvecklingen. Han skapade då en nydanande katod i ett litiumbatteri.

John Goodenough tog utvecklingen vidare och banade väg för mera kraftfulla batterier genom upptäckten att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en högre spänning. 

Läs mer: John Goodenough skapade batteriet i all bärbar elektronik

Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino sedan det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. I stället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.

Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. 

– Processen att utveckla batteriet var väldigt lång. Nyfikenhet var en avgörande drivkraft, kommenterade Akira Yoshino Nobelpriset på länk under presskonferensen. 

När Stanley Whittingham började sin forskarbana kunde han inte drömma om att deras upptäckt av lititumbatteriet skulle få sådan betydelse, eller att han skulle belönas med det finaste av priset inom forskarvärlden. 

 – Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana, säger han till TT.

Litium upptäcktes 1817 av svensken Johan August Arfwedson som då arbetade i Jöns Jakob Berzelius laboratorium. Berzelius namngav grundämnet efter det grekiska ordet för sten.

 

Läs mer:

Maria Gunther om fysikpriset: Vår syn på universum och oss själva blir aldrig mer densamma 

Nobelpriset i fysik för revolutionerande upptäckter om rymden 

Amina Manzoor om medicinpriset: Som en bonus har vi fått nya strategier mot cancer