Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-14 09:37

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/sverige/myndigheter-anlitar-bolag-i-skatteparadis-for-klimatkompensation/

Sverige

Myndigheter anlitar bolag i skatteparadis för klimatkompensation

Illustration: Elin Lindwall

Flera av bolagen som klimatkompenserar åt svenska myndigheter ägs av holdingbolag i skatteparadis, visar DN:s granskning.

Bolag som gör affärer inom klimatkompensation förekommer även i Offshore leaks – läckorna som avslöjat hemliga, komplicerade bolagsupplägg.

– Att vara skriven i skatteparadis är klart mycket olämpligt, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi.

Klimatkompensation är ett system där utsläpp av växthusgaser, oftast i rikare länder, kan kvittas mot stöd till projekt som påstås ge utsläppsminskningar, oftast i fattigare länder.

DN har i sin granskning bland annat berättat om att majoriteten av de projekt som av FN utlovas ge utsläppsminskningar, troligen inte gör det. Granskningen har också visat att det i flera fall är omöjligt att ekonomiskt granska rese- och flygbolagens påståenden om klimatkompensation som bolagen marknadsför.

Nu kan DN avslöja att flera av bolagen som erbjuder klimatkompensation har en ägarstruktur som gör granskning ännu svårare: deras ägare finns i skatteparadis.

Energimyndigheten har, som DN tidigare berättat, köpt utsläppsminskningar för 252 miljoner kronor från projekt där effektiva spisar distribuerats till fattiga i Afrika – trots att nyttan ifrågasatts i flera studier.

Ett av bolagen som myndigheten har avtal med om spisar för 25 miljoner kronor är ClimateCare Ltd. Ett dotterbolag har kontor i brittiska Oxford och hemsidan har en ”.org”-domän, som markerar en icke-vinstdrivande organisation. Bolaget förärades 2014 med den brittiska kungliga utmärkelsen Queen's Awards for Enterprise för sitt arbete för klimatet.

Men DN:s granskning visar att bolaget är registrerat på skatteparadiset Jersey och finns bland bolagen i Offshore leaks – läckorna som avslöjat avancerade upplägg där rika och mäktiga undvikit skatt genom bolag som registrerats i skatteparadis – något som rapporterades om av ett stort internationellt journalistnätverk, däribland SVT:s Uppdrag granskning.

Enligt Skatteverket är holdingbolag i skatteparadis i sig inte olagliga, men de försvårar utredning av skattepliktiga vinster, köp och försäljningar.

Grundare och vd för ClimateCare Ltd är Edward Hanrahan, som fram till 2011 var chef för handel med klimatkompensation inom amerikanska affärsbanken JP Morgan Chase & Co. Från läckan går att utläsa att Hanrahan, liksom en man och en kvinna med samma efternamn, äger bolaget tillsammans.

DN har sedan sommaren sökt ansvariga på bolaget och fick tag på en pressansvarig per telefon.

Varför hittar vi er i Offshore leaks?

– Vi kommer att återkomma i den frågan, säger kvinnan – varefter ingen återkommer.

Sara Sundberg, chef på Energimyndighetens klimatenhet som ansvarar för spisprojekten, uppger i ett mejl för DN att det var känt att bolaget var registrerat på Jersey.

”Utifrån den granskning som gjordes bedömde myndigheten att man kunde sluta avtal med bolaget. Att bolaget finns med på den lista (Offshore leaks, reds anm) du hänvisar till har dock inte varit känt”.

Ett annat bolag som myndigheten 2011-2012 köpt klimatkompensation för 8 miljoner kronor genom, åt bland andra Naturvårdsverket, SMHI och regeringskansliet, är Bunge Emissions Fund Ltd, registrerat i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna.

Flera svenska myndigheter, bolag och även privatpersoner klimatkompenserar genom bolaget Tricorona Climate Partner AB, som bland annat driver sajten Klimatkompensera.se.

I dag ägs bolaget till 66 procent av bolagen Tricorona AB och Tricorona Carbon Asset Management i Singapore, som i sin tur båda är helägda av Strofosene Ltd, registrerat på Cypern – som listas som ett av EU:s skatteparadis i en ny rapport av organisationen Oxfam

Som ägare till Strofosene står tidigare Tricorona-vd:n Niels von Zweigbergk, som 2012 utvandrade till Singapore. 

Zweigbergk vill inte låta sig intervjuas men skriver i ett mejl: 

”Cypern är ett EU-land med en robust anglosaxisk rättstradition. Det är ett bra och kostnadseffektivt land att bedriva internationell investeringsverksamhet från.” 

Hur stor omsättning och vinst har Strofosene Ltd?

”Kommenterar inte min privata ekonomi.” 

Brittiska bolagsregistret visar att Niels von Zweigbergk satt i ledningen för bolaget Barclays Carbon Holdings Ltd, som gjorde affärer inom klimatkompensation, var registrerat på Caymanöarna och hade tillgångar på motsvarande 1,3 miljarder kronor 2011. Zweigbergk uppger för DN att han satt i styrelsen mellan 2010–2012, och att bolaget skattade i Storbritannien.

”Vet ej varför Barclays valde att registrera holdingbolaget på Caymanöarna.” 

Samme Zweigbergk finns i Offshore leaks, som ägare och direktör för bolaget Goldblue Plc, som i oktober 2013 var skrivet på Zweigbergks adress i Singapore. Bolaget är, via dotterbolag, en speloperatör som utvecklar nätcasinon i Asien.

2016 kritiserades Tricorona AB av företrädare för Energimyndigheten för att ha agerat oansvarigt i samband med att dotterbolaget Carbon Asset Management, CAM, ingick avtal om ett klimatprojekt i Kina. Myndigheten förlorade 140 miljoner kronor, samtidigt som CAM gick i konkurs efter aktieutdelningar till ägarna på 700 miljoner kronor, vilket avslöjats i tidningen Sveriges Natur.

Hur kommenterar du detta?

”Kan inte kommentera. Jag känner inte till någon officiell kritik mot Tricorona från någon myndighet”. 

Hur mycket har du tjänat på affärer med handel med utsläppskrediter?

”Kommenterar inte min privata ekonomi”. 

I en rapport från 2009 av amerikanska National Intelligence Council om Kinas klimatarbete lyfts bolaget Clear World Energy Ltd, som leddes av ”en svensk medborgare”. Moderbolaget är registrerat i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna och offshore-läckan visar att en av direktörerna var affärsmannen Erik Wikström. 

För DN uppger han att han var med om att investera i projekt i Kina via bolaget för åtta–nio år sedan. 

– Investeringar skedde generellt genom ägarstrukturer för att kunna hantera externa investerare utomlands i från. Man behövde holdingbolag utanför Kina. Det var tråkigt att behöva göra det så här, men annars hade det varit ogörbart.

Ni hade inte kunnat sätta upp bolaget i Sverige, eller i Storbritannien eller Spanien, där bolaget är verksamt nu?

– Det är såklart man kan. Men business practice var att ha det i liknande jurisdiktioner, inte av skattetekniska skäl.

Erik Wikström vill inte spekulera i varför andra bolag som jobbar med klimatkompensation har ägare i skatteparadis.

– Jag tror säkert det kanske finns någon som gör det av skatteteknisk anledning, men I don’t know. Det är lösa spekulationer. Det är en relativt enkel bolagskonstruktion att sätta ihop.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, är kritisk till att svenska myndigheter anlitar bolag som inte redovisar sina affärer öppet.

– Klimatkompensation är ju en verksamhet som är ifrågasatt och därför är det verkligen mycket viktigt att vara extra transparent. Att inte visa upp all information är redan illa och att vara skriven i ett skatteparadis är klart mycket olämpligt.

Torsten Fensby är jurist och expert på internationell skatteflykt. Han har tidigare jobbat för den internationella organisationen OECD och ledde för Nordiska ministerrådets räkning förhandlingar om informationsavtal med 45 stater som räknas som skatteparadis.

Anledningarna till att företag väljer att registrera sig i skatteparadis är som grund alltid densamma, enligt honom.

– Det övergripande skälet är alltid att minska transparensen. Den verksamhet som företaget bedriver och de transaktioner som genomförs är av en sådan natur att man vill hindra insyn. Här spelar förstås skatteskälen stor roll, säger Fensby och fortsätter:

– Påståenden som att ”vi skattar i alla länder där vi är verksamma” och att ”företaget är baserat i skatteparadis för att hantera utländska investerare” är bara retorik, som syftar till att dölja företagets verkliga avsikter: att undgå skatt i verksamhetsländerna. 

Det kan även finnas andra skäl – som att kringgå civilrättsliga regler som är till för att skydda konsumenter och skattemyndigheter.

– Driver du en fond kan det handla om regler om transparens och storleken på arvoden som du får plocka ut – allt sådant kan du kringgå i offshorestater.

Torsten Fensby, jurist och expert på internationell skatteflykt. Foto: Privat

Fensby ser dystert på att flera aktörer har registrerat sig offshore.

– Det faktum att den stor del av klimatkompensationsbranschen är förlagd till skatteparadis säger en hel del om de grundläggande avsikterna med denna verksamhet.

Även aktiva inom branschen är kritiska. Claire Wigg, vd för det svenska bolaget Zero Mission, som jobbar med hållbarhet och klimatkompensation:

– Det är synd. Det finns inget som försvarar att man registrerar sig i ett skatteparadis. Är man ett trovärdigt företag med bra värderingar ska man betala skatt i det land där man är verksamt.