Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-23 03:24

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/sverige/polisens-svara-uppdrag-identifiera-dodsoffren/

Sverige

Polisens svåra uppdrag: Identifiera dödsoffren

Lars Bröms och Mats Bakki från Region Stockholms DVI-team (Disaster victim identification) har arbetat stenhårt sedan flygkraschen. ”Det finns ingenting viktigare än att till 100 procent kunna fastställa identiteten på de omkomna.” Foto: Dennis Ylikangas

17 av de som omkom i flygkraschen i Iran var hemmahörande i Sverige. Svensk polis arbetar nu för fullt med att fastställa identiteten på de omkomna. 

– Allt vi gör är för de anhörigas skull. Vi vill givetvis att de ska få hem de omkomna för att de ska kunna begrava dem, säger Lars Bröms.

Redan när Lars Bröms vaknade på morgonen den 8 januari och fick veta att ett Boeingplan störtat tre mil väster om Teheran tänkte han att det kan komma att bli en svår vecka och en tung helg.

– Det första som for genom mitt huvud var – hur många svenska medborgare fanns ombord? Världen ser ut så nu. Vi reser allt mer och befolkningens sammansättning ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för bara tio-femton år sedan, säger han.

Det dröjde bara några timmar innan Bröms satt i det första stabsmötet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Sedan dess har han och 16 kollegor i princip arbetat dygnet runt med att säkerställa identiteten på de 14 personer från Stockholmsregionen som omkom när planet sköts.

Totalt var 17 av de 176 omkomna hemmahörande i Sverige, sju av dem var svenska medborgare.

– Det är ett oerhört tufft jobb för poliserna att möta de anhöriga. De är i chock och sorg samtidigt tvingas svara på ingående frågor om den person som misstänks ha gått bort. Men de är också tacksamma för att vi gör det, säger Lars Bröms, kriminalinspektör. Foto: Dennis Ylikangas

– Vi kan inte lämna definitiva dödsbesked innan allas identiteter är fastställda enligt de internationella regler som finns uppställda och som den svenska id-kommissionen som tillhör NOA, polisens nationella operativa avdelning, slagit fast, säger Lars Bröms.

Det är han som är den så kallade AM-koordinatorn för Region Stockholms DVI-team efter flygkraschen. DVI står för Disaster victim identification, vilket fritt översatt betyder identifiering av dödsoffer vid katastrofer.

Arbetet går ut på att så snabbt som möjligt, med 100 procents säkerhet, fastställa de omkomnas identitet. Arbetet utgår från Interpols fastställda riktlinjer. I det här fallet samverkar polisen även med iranska och ukrainska myndigheter samt med Interpol.

Arbetet utgår från två olika, parallella, processer. En är AM-kartläggningen, där AM står för Ante mortum (”innan döden”), den andra är PM-undersökningen, där PM står för Post Mortum (”efter döden”). Det sistnämnda går i ett första steg ut på att hantera de fynd som görs på katastrofplatsen; kroppar, kroppsdelar och fragment.

På polishuset i Stockholm pågår just nu arbetet med att identifiera 14 av de 17 personer som omkom i flygkrascheni Iran, som var hemmahörande i Sverige. Foto: Dennis Ylikangas

DVI-teamet i Stockholm har ägnat sig åt AM-kartläggningen av de 14 omkomna som var hemmahörande i region Stockholm. Det går ut på att samla in så mycket information om den misstänkt omkomnas liv innan döden.

I det här fallet gick det av naturliga skäl fort att komma igång med arbetet:

– När de sker en så kallad sluten katastrof, som när ett flygplan kraschar eller en båt sjunker, har vi väldigt goda förutsättningar eftersom det finns passagerarlistor att utgå ifrån. Det gör dock inte att vårt arbete kan skötas mindre minutiöst. Det är oerhört viktigt att identiteten på offren kan fastställas.

För poliserna i Stockholm har arbetet konkret gått ut på att inhämta dna, fingeravtryck, tandjournaler och medicinska journaler. Genom samtal med anhöriga har man också skaffat sig upplysningar om andra kännetecken; tatueringar, ärr och smycken. I vissa fall har man även frågat vilken typ kläder den som omkommit brukar bära.

– Vi börjar med att åka hem till den bostad där den misstänkt avlidna bott, letar dna i tandborstar och hårborstar och försöker hitta fingeravtryck, berättar Lars Bröms.

I nästa steg tar man även dna-prover från anhöriga för att få referenser.

Både AM- och PM-undersökningarna använder sig av samma, standardiserade återrapporteringsprotokoll som ser exakt likadana ut. I ett senare skede jämförs och matchas protokollen med varandra, individ för individ. 

I DVI-teamen ingår det kriminaltekniker, rättspatologer, rättsodontologer, rättsgenetiker och kriminalpoliser. Arbetet utgår från Interpols internationellt fastställda riktlinjer. Foto: Dennis Ylikangas

– Allt vi gör är för de anhörigas skull. Vi vill givetvis att de ska få hem de omkomna för att de ska kunna begrava dem. Vi vet att det är oerhört viktigt för det anhöriga. För oss skapar det arbetet också en känsla av meningsfullhet, säger Lars Bröms.

Han har lång erfarenhet av det arbetet som nu gjorts. Tsunamin i Thailand 2004, terrordådet på Drottninggatan 2018 och den bilolycka där sex unga schweizare dog den 12 januari 2019, är några av de fall han arbetat med. Tsunamin i Thailand var ojämförligt det svåraste men samtidigt det mest lärorika han någonsin gjort.

– Även i det här fallet är det förstås väldigt svårt. Men vi sysslar aldrig med visuell identifiering, allt bygger på tekniska fynd, dna, tandröntgenbilder och fingeravtryck.

Den här gången har arbetet försvårats av att det i några av fallen inte finns några anhöriga i Sverige. Man har också i viss mån fått hjälp av tolkar, något som fungerat väl.

– Det är ett oerhört tufft jobb för poliserna att möta de anhöriga. De är i chock och sorg samtidigt tvingas svara på ingående frågor om den person som misstänks ha gått bort. Men de är också tacksamma för att vi gör det, säger Lars Bröms.

I DVI-teamen ingår det kriminaltekniker, rättspatologer, rättsodontologer, rättsgenetiker och kriminalpoliser. När fynden från AM- och PM-undersökningarna matchas med varandra lämnas resultatet till en så kallad ID-board som slutligen slår fast identiteten.

– Det är först när identiteten är officiellt fastslagen som vi kan ge dödsbeskedet till de anhöriga. Det kan ta lite tid, säger kriminalinspektör Lars Bröms. Foto: Dennis Ylikangas

– Och det är alltså först då vi kan återvända till de anhöriga och lämna dödsbeskedet, säger Lars Bröms.

Något som delvis har försvårat polisens möten med de anhöriga är sociala medier och det enorma flödet av information på internet.

– Många uppgifter är felaktiga och bygger på rykten vilket självklart påverkar de anhöriga. Vi har också sett exempel på hur man i vissa länder sprider bilder på offer, bilder man hittat på sociala medier, utan att man tar några som helst etiska hänsyn eller frågar om tillstånd.

DVI-teamet i Stockholm bedömer att de i princip är färdiga med sitt arbete. Nu väntar matchningen med de fynd som gjorts på plats i Iran. Än har inte den svenska polisen fått någon förfrågan om att bistå med svensk personal i Teheran när det kommer till DVI-arbetet.

– Men får vi det är jag övertygad om att vi åker, säger Lars Bröms.

Läs mer:

Familjen utan stöd en vecka efter Mitra Ahmadys död i Iran

Frågorna som Statens haverikommission ska ställa till Iran

Flera personer gripna efter nedskjutningen i Iran