Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 22:43

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/sverige/regeringen-presenterar-nya-satsningar-pa-skolan/

Sverige

”Med den här budgeten blir det tufft i Skolsverige”

Anna Ekström Foto: Lisa Johansson/TT

Statbidraget för att minska skillnaderna mellan skolor och kommuner ökar till 4,9 miljarder kronor för nästa år.

Men höjningen är mindre än regeringen hade planerat.

– Med den här budgeten kommer det att bli tufft runt om i Skolsverige, säger Åsa Fahlén vid Lärarnas riksförbund.

På fredagen presenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) de skolsatsningar som kommer i regeringens budgetproposition för nästa år.

Mycket var redan känt för DN:s läsare även om det nu har blivit mer preciserat och fått en prislapp. 

En av punkterna på pressträffen, som hölls på Lilla Alby skola i Sundbyberg, handlade om det så kallade likvärdighetsbidraget som för nästa år ska uppgå till 4,9 miljarder.

Det infördes för att skolor med sämre ekonomiska förutsättningar ska kunna söka statliga pengar för att minska klyftorna och öka jämlikheten mellan elever.

En del blev ändå besvikna eftersom de menar att regeringen hade lovat 6 miljarder kronor. Mer än en miljard ska alltså vara borttrollade.

Anna Ekström säger till TT att hon beklagar att planerna inte kunnat fullföljas, och att man i gengäld kommer att ha en större satsning på likvärdighetsbidraget följande år, 2012, då en höjning till 6,2 miljarder kronor planeras.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, tycker att det är bra att Anna Ekström säger att man med den här budgeten vill satsar på att stimulera elevernas kunskapsutveckling och att få fler lärare.

– Men vi hade önskat oss större och tydligare steg när det gäller finansieringen, säger hon.

I likvärdighetsbidraget har det också bakats in mindre satsningar som många hade hoppats finna i en egen budgetpost, till exempel en satsning på mer personal i lågstadiet. 

– Det betyder att det blir mindre pengar än tanken var från början för de här mindre satsningarna, vilket är olyckligt, säger Åsa Fahlén som på fredagen besökte en skola i Kungälv där hon pratade med ansvariga politiker.

– De brottas precis som andra kommuner med att få den kommunala budgeten att gå ihop, och kunna tillhandahålla den välfärd som kommunen ska kunna stå för. 

Därför hade staten behövt gå in och ta ett större ansvar för att stärka skolan än de satsningarna som man presenterade på fredagen, menar Åsa Fahlén.

– Staten har en begränsad möjlighet att påverka det som egentligen är den allra viktigaste frågan för att få fler lärare, nämligen deras arbetsmiljö.

För att göra någon skillnad hade regeringen behövt satsa mer och tagit ett tydligare grepp om finansieringen för att göra någon skillnad, menar hon.

– Då hade man kanske kunnat påverka likvärdigheten. Men med den här budgeten kommer det att bli tufft runt om i Skolsverige.

En annan satsning handlar om att fördubbla antalet lärarassistenter genom att skjuta till nästan 1 miljard kronor årligen, en satsning som också ska bli permanent. 

Kommunerna ska också skjuta till lika mycket pengar. Enligt beräkningarna är det meningen att det ska räcka till cirka 6000 lärarassistenter som ska avlasta lärarna genom att rapportera om frånvaro, vakta på raster och administrera föräldramöten. 

Staten lägger också pengar på att påbörja för ett professionsprogram för lärare. För detta avser regeringen att satsa 20 miljoner kronor 2021 och 30 miljoner kronor från och med 2022.

Meningen är att ska skapa ett program för att lärare ska kunna hitta karriär- och utbildningsvägar för att meritera sig och få titlar som ”särskilt erfaren lärare”.

– I dag finns inte tillräckligt många karriärvägar för lärare. Vi ser att erfarenhet och särskild kompetens för lärare sällan tas till vara eller premieras. Så därför är det här bra, just för att man ska kunna utvecklas och stärkas i läraryrket, säger Åsa Fahlén.

Pengar ska också delas ut för en digitalisering av de nationella proven. Det har länge diskuterats om de nationella proven ska väga tyngre vid betygssättning.

Ett problem har varit att de inte är tillräckligt standardiserade vilket nu delvis ska åtgärdas med 16 miljoner kronor som går till uppdraget att utveckla en digitalisering av proven nästa år. Året därefter rör det sig om 22 miljoner kronor och därefter 24 miljoner kronor.

Satsningarna är en del av budgetpropositionen och samarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.