Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-17 05:42

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/nyheter/sverige/vardkoerna-slar-hart-mot-bup-upp-till-tva-ars-vantetid/

Sverige

Vårdköerna slår hårt mot bup – upp till två års väntetid

Foto: Magnus Hallgren

MALMÖ. Över hela Sverige kämpar barn- och ungdomspsykiatrin med läkarbrist och ökat söktryck. Trots att regeringen avsatt mer pengar för att korta köerna tvingas barn i behov av utredning vänta i upp till två år.

Barn och unga i Sverige mår allt sämre, visar flera rapporter från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Den ökande psykiska ohälsan skapar ett enormt söktryck på barn- och ungdomspsykiatrin, bup. 

Förra året var Gotland den enda region i landet som levde upp till den nationella vårdgarantin som säger att den som söker hjälp ska få en första bedömning inom 30 dagar. 

På flera håll vittnar vårdsökande och sjukvårdspersonal om mycket långa väntetider innan man får tid för utredning: 

I Storgöteborg kan barn få behöva vänta i två år på neuropsykiatrisk utredning.

På bup i Trelleborg får endast 53 procent av patienterna sitt första bedömningsbesök inom vårdgarantin. På bup i Uppsala är siffran ännu lägre, 28 procent. 

– Situationen är mycket allvarlig. Vi säger att barns psykiska hälsa ska prioriteras och då borde det enda rimliga vara att vi hittade ett sätt där vi inte hade väntetider utan att man får hjälp - akut eller när det passar familjen, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 

Regeringen har i år fördelat 380 miljoner kronor i statsbidrag till barn- och ungdomspsykiatrin för att korta köerna och förbättra tillgängligheten. Nästa år tillskjuts ytterligare 20 miljoner, totalt 400 miljoner kronor för att få bukt med situationen.

Men frågan är om pengarna löser situationen. 

– Det är ofta inte i första hand pengar som saknas utan rätt personalkategorier att rekrytera, säger Ing-Marie Wieselgren. 

Våren 2018 presenterade Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Sfbup, en rapport som visar att sex av tio ST-läkare bestämt sig för att hoppa av eller är tveksamma till att fortsätta efter avslutad ST-tjänst.

Inom bup i Skåne har man, precis som i övriga Sverige, svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet av barnpsykiatriskt arbete. I dagsläget saknas det både psykologer, sjuksköterskor och läkare. Inflödet av nya patienter är konstant, samtidigt som upptagningsområdets volym beräknas öka med femton procent de kommande åren.

– Vi hjälper fler barn än någonsin, men söktrycket är enormt och vi har svårt att möta efterfrågan, säger Linda Welin, verksamhetschef för bup:s öppenvård i Skåne. 

Skåne klarar vårdgarantin för en första bedömning förhållandevis bra, 85 procent av de hjälpsökande kallas inom 30 dagar.

Sophie Johnsson är kurator på Rosengårdsskolan i Malmö och ser konsekvenserna av överbelastningen inom bup så gott som dagligen:

– Som det är i dag kan man inte få akut hjälp på bup såvida det inte handlar om risk för självmord. Och deras ribba är väldigt hög. Vi har haft elever som står och dunkar huvudet i väggen och skriker rakt ut i en halvtimme. Det är fall där vi ser ett uppenbart självskadebeteende men där bup inte anser det vara ett tillräckligt stort problem, säger hon.  

När barn inte får diagnos minskar skolans möjligheter att ge rätt stödinsatser. Sophie Johnsson har otaliga exempel där elever väntat länge på att få hjälp med allt från utredningar och mediciner till självskadebeteende och barn som utsatts för trauman. 

– Jag har själv ringt privat till bup utifrån att en närstående står i kö till neuropsykiatrisk utredning. Vi var på ett första samtal i november 2018. Då fick vi veta att det var två års väntetid, ytterligare ett år för behandling. 

Sophie Johnsson anser att situationen är katastrofal. 

– I mitt jobb ser jag ju eleverna och alla föräldrar som är oroliga och besvikna. Ibland kanske man kopplar in socialtjänsten, som inte heller gör något och så går ärendet tillbaka. Det blir en rundvandring som skapar stora svårigheter och risker både för eleven och klasskompisarna. 

Enligt Linda Welin på bup:s öppenvård i Skåne jobbar man hårt får att skapa balans i verksamheten med ökad digitalisering, bättre och effektivare metoder samt genom samverkan mellan myndigheter. I Skåne har man också varit tidig med att etablera så kallade Första linjen-mottagningar som erbjuder hjälp i ett tidigt skede vid lindrigare psykisk ohälsa hos barn och unga. 

Hon menar att den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga skapat en ny situation som hela samhällssystemet måste anpassas till. 

– Vi måste bli bättre tillsammans, till exempel med tidiga insatser och stöd i barnens närmiljö innan problemen eskalerar, Jag hade gärna varit utan väntetider, men samtidigt måste vi tänka på ett annat sätt när den psykiska ohälsan har blivit mer utbredd och fler har svårigheter i vardagen, säger hon. 

Enligt Ing-Marie Wieselgren på SKL är det viktigt att skapa modeller för samverkan mellan myndigheter och att hitta effektiva sätt att avlasta administrativa uppgifter från behandlarna. 

– Även om man i regionerna tycker att man har dålig ekonomi är det dumsnålt att spara på barnen, för det blir en ökad kostnad någonstans, i ett senare skede. 

Hon menar att förändrade krav i samhället är en av de stora orsakerna till att fler söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin. 

– Vi har inte rustat våra barn för att klara det samhället som vi lever i, vi måste hitta en hållbar livsstil och fundera på alltifrån hur vi bygger skolor, grönområden, fysisk aktivitet. Hur klarar jag påfrestning, besvikelse, att ha tråkigt?