Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 07:09

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/sport/fotboll/damklubbarna-vill-kunna-salja-spelare-far-noll/

Fotboll

Damklubbarna vill kunna sälja spelare: ”Får noll”

Rosengård är på väg mot det damallsvenska SM-guldet. Klubbarna i ligan ökar sina intäkter. För damfotbollen spelar sponsring en betydligt viktigare roll än för herrfotbollen, det visar en ekonomisk analys av Damallsvenskans ekonomi som revisionsbyrån EY har gjort. Foto: Avdo Bilkanovic/Bildbyrån

Över 40 procent av damallsvenska klubbarnas intäkter kommer från sponsring, visar en sammanställning som EY gjort.

Att öka publikintresset är en nyckel till att förbättra ekonomin – samtidigt ligger Sverige inte nödvändigtvis efter de europeiska storklubbarna, menar Tomas Hoszek på ligaföreningen.

– Det skönmålas ibland vad som händer utomlands, säger han.

Jämförelsen av ligornas ekonomi visar att klubbarna i damallsvenskan sammantaget drog in 180 miljoner kronor förra året. Det är en ökning med 15 miljoner kronor från 2017, ungefär 9 procent.

Herrklubbarnas sammanlagda intäkter samma år var 1,93 miljarder kronor. Damklubbarnas intäkter är dryga 9 procent av herrklubbarnas. Det är en storleksskillnad som relativt sett avspeglar sig ungefärligt i publiksnittet. För damallsvenskan var det 892 personer förra året, för herrarna 8.423. 

Antal registrerade spelare över 15 år är jämnare fördelade: 91.780 damspelare, 267.946 herrspelare.

Klubbarnas intäkter är fördelade olika på typer av källor på dam- och herrsidan. Medan damlagens inkomster till 43 procent kommer från reklam och sponsring, är motsvarande siffra för herrarna 24 procent. 

20 procent av herrklubbarnas inkomster är från biljetter, damernas matchintäkter är 5 procent av omsättningen.

Siffrorna framgår i en analys av klubbarnas ekonomi som revisionsbyrån EY har gjort, och som DN har tagit del av.

– Ju fler olika intäktsströmmar man har desto mindre sårbar blir man, säger Tomas Hoszek, generalsekreterare för elitklubbarnas intresseorganisation Elitfoboll dam, om beroendet av sponsorintäkter.

– Lever man till stor del av sponsorer så blir man väldigt beroende av att man har bra sponsorer som vill vara med och stötta, och det vet vi alla att det gör de en viss tid, sedan kan de lämna och satsa på annat istället. Så det är inte hundra procent stabilt.

Herrklubbarna har inkomster från tv-rättigheter på totalt 186 miljoner kronor, medan damerna har rättighetsersättningar om totalt 14 miljoner kronor. 

På herrsidan är också spelarförsäljningar en intäkt som inte redovisas separat av klubbarna (ingår under övrigt i grafiken här ovanför), men spelar en betydande roll till skillnad från i damfotbollen, där transfersummor sällan betalas. En storklubb i Europa kan vänta tills en spelares kontrakt går ut och värva henne gratis.

– Och det utnyttjas såklart, de är affärsmässiga, så ser de att de har en möjlighet att plocka en spelare för noll kronor så gör de såklart det. Man måste hitta vägar så att klubbarna inte blir dränerade på spelare och inte får någonting för det, säger Tomas Hoszek.

En nyckel är att skriva längre kontrakt, men då måste också pengarna finnas för att kunna betala för sådana. Grunden är publikintresset.

Författarna av EY:s rapport se det som ”väldigt viktigt” för damklubbarna att öka de direkta matchinkomsterna från personer som köper biljett eller ser lagen på tv.

– Det redovisas i nuläget inte som en enskild intäktskälla. Mer publik och större allmänintresse gör det lättare att få sponsorer och är en kritisk framgångsfaktor för klubbarna, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

I Europa har flera publikrekord registrerats den senaste tiden, men Tomas Hoszek påpekar att det inte nödvändigtvis ser ut så varje vecka. 

– Tittar man på Tyskland där Bayern München har ett publiksnitt 690 personer – det ekar mer där än vad det gör på svenska arenor. I franska ligan är det tre eller fyra lag som håller en viss nivå. Där får du matchningsmässigt betydligt sämre matcher än i Sverige, säger han.

EY ser ett område som damklubbarna kan utnyttja mer.

– Att visa på vilken nytta damfotboll gör för samhället för att på så vis öka intresset från sponsorer och partners. Damerna bidrar med en stor peng till samhället i relation till sin omsättning, större än motsvarande för herrarna, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY samt medförfattare till rapporten.

EY uppskattar värdet av de damallsvenska klubbarnas bidrag till samhället genom att främja hälsa och välbefinnande, öka inkludering genom sysselsättning och utföra ideella insatser till nära 98 miljoner kronor, vilket motsvarar 54 procent av omsättningen. Motsvarade siffror för allsvenskan för herrar är 485 miljoner kronor, drygt 28 procent.