Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 02:42

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/sport/ishockey/shl-omsatter-19-miljarder-men-anvands-pengarna-ratt/

Ishockey

SHL omsätter 1,9 miljarder – men används pengarna rätt?

Växjös tränare Sam Hallam intervjuas av CMores Sanny Lindström under kvartsfinal tre mellan Luleå och Växjö i våras. Foto: Simon Eliasson/Bildbyrån

SHL har utvecklats till ett miljardprojekt. 

En förklaring är det nya tv-avtalet med CMore som började gälla under fjolårssäsongen. 

Men i takt med att intäkterna ökar finns också en fara i att klubbarna också drar på sig allt högre kostnader.

– Vi har höjt ett varningens finger för att klubbarna ska vara försiktiga med det nya tv-avtalet, säger Carlos Esterling, partner på revisionsbyrån EY och författare av en rapport och SHL:s ekonomi.

För första gången på fyra år gjorde SHL 2018/19 ett positivt resultat. 

I genomsnitt omsatte en SHL-klubb under fjolårssäsongen 136 miljoner. Motsvarande siffra säsongen före var 121 miljoner. 

En orsak till ökningen var det nya tv-avtalet som gav klubbarna drygt 38 miljoner vardera, jämfört med 28,5 miljoner säsongen innan. 

Pengarna från tv-avtalet, tillsammans med bland annat ökade publikintäkter, gjorde att SHL ökade sin nettoomsättning med 12 procent, över 200 miljoner, till över 1,9 miljarder totalt. 

Men mer pengar in innebär också risker, menar EY:s partner Carlos Esterling som tillsammans med kollega Mikael Bergsten, för fjärde året i rad författat en rapport om SHL-klubbarnas ekonomi baserad på klubbarnas årsredovisningar. 

– Vi har höjt ett varningens finger för att klubbarna ska vara försiktiga med det nya tv-avtalet. Historiskt har man kunnat se att ökade intäkter till stor del har gått till ökade lönekostnader och inte till att stärka finanserna, trots behov av detta. Det vi menar är att nu när det nya tv-avtalet ger ännu större klirr i kassan, vore det nu läge att lägga undan en del av pengarna. 

– 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på fem miljoner kronor i eget kapital under 2018/2019. Svenska ishockeyförbundet har beslutat att gränsen ska höjas successivt under de kommande åren, vilket vi tycker är sunt och 2022 krävs det 10 miljoner kronor i eget kapital och det har i nuläget endast 9 av 14 klubbar. 

Esterling menar att det vore en bra idé att redan i dag använda pengar från det nya tv-avtalet till att stärka finanserna, i stället för att dra på sig högre kostnader.

Under fjolårssäsongen ökade lönekostnaderna per klubb med i snitt fem miljoner jämfört med säsongen 2017/18. Högst lönekostnader hade Färjestad med 98,5 miljoner, snittet låg på 77 miljoner kronor.

 

Ett ökat kapitalkrav innebär också att det ekonomiska gapet mellan SHL-klubbar och föreningar från lägre divisioner blir större. 

– Det är väldigt bra att de ökar kapitalkravet så att man har en ”kudde” om det går dåligt något år. Som nykomling i SHL får man ett fint tillskott till sin verksamhet, men då har man oftast också haft en mindre organisation. Och för att hålla sig kvar i högsta ligan måste man oftast stärka upp organisationen, men då blir frågan om det kommer räcka för att hålla sig kvar? 

– Man kanske åker ner igen och då står man med en större organisation med högre lönekostnader i regel och skall nu hantera en större kostnadsmassa. Över tid kan vi också se att det är tufft att etablera sig i den högsta ligan och vad det nu innebär, säger Esterling. 

För att det ekonomiska tappet för lag som trillar ur SHL ska bli mindre finns dock en reglering där en klubb som flyttas ner till Hockeyallsvenskan inte går miste om alla rättighetspengar – samtidigt får en klubb som flyttas upp avstå en viss del. En klubb som ramlar ur får 25 procent av rättighetsintäkterna, medan en klubb som tar klivet upp till SHL får 75 procent. 

Mikael Bergsten, även han partner på EY, belyser att SHL växt sig allt starkare.

– Man har en fantastiskt fin produkt och i det här fallet innebär det att SHL får rättighetspengar. Publikintäkterna har dessutom ökat och om det finns ett starkt intresse från sponsorer och i rättigheter betyder det att man har något som är efterfrågat. Det är väldigt positivt, säger han. 

Michael Marchal är vd för SHL och menar också att ligan går starkt. 

– Om vi kan skapa en liga som är bra sportslig och öka intresset på annat håll. Om vi inte bara är beroende av ett medieavtal utan får andra partners att jobba tillsammans med SHL kommer vi kunna dela ut mer pengar till klubbarna och det kommer påverka den sportsliga kvaliteten på isen. Så är det nästan alltid. 

Om du blickar tillbaka några år, hur tycker du att SHL står sig som liga? 

– Det är alltid jättesvårt att värdera. Men jag tycker att SHL utvecklas både sportsligt och ekonomiskt. Vi ser många utländska spelare som kommer hit och överraskas av att det är en så pass bra liga. 

 

Läs mer: 116 miljoner i eget kapital: ”Färjestad börjar bli som Malmö FF”