Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 03:04

Artikelns ursprungsadress: https://finaldestinationblogmagazine.com/sthlm/barnmorskan-politiker-ser-bara-siffror-vi-saknar-resurser/

STHLM

Barnmorskan: Politiker ser bara siffror, vi saknar resurser

Andrea Wirén, barnmorska på Danderyds sjukhus, har i ett brev till sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) gett en inblick i sin arbetsmiljö. Foto: Paul Hansen

Ännu en sommar med en pressad förlossningsvård är till ända. Trots ökad bemanning har fler kvinnor än tidigare tvingats föda på sjukhus utanför Stockholms län. Hundratals har inte kunnat hänvisas alls, utan fött på sjukhus där egentlig kapacitet saknas. Barnmorskan Andrea Wirén vittnar om en arbetsmiljö där ansvar för tre pågående födslar påverkar säkerheten. 

– Läget har faktiskt förvärrats, för allt färre vill jobba i förlossningsvården, säger hon.

Inför sommaren förutspådde Region Stockholm att förlossningsvården skulle bli mindre ansträngd. Genom frikostiga statsbidrag hade bemanningen ökat. Barnmorskorna hade bara blivit marginellt fler, men i stället hade annan personal anställts, sjuksköterskor, undersköterskor och assistenter, som skulle avlasta barnmorskorna. 

Under sommarmånaderna når också årets födslar sin kulmen. Under juni, juli, augusti såg 7.580 små stockholmare dagens ljus. När sommaren nu lider mot sitt slut konstaterar Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm, att förlossningsvården stundtals varit mycket pressad. 

– Det var mycket höga förlossningstal i juli och augusti. I synnerhet första veckan i augusti. Då hade man täta kontakter mellan förlossningsenheterna, säger Johan Bratt.

Barnmorskan Andrea Wirén tecknar en bild: 

”Nu i sommar har vi varit cirka två barnmorskor färre varje pass än vad vi brukar vara. Trots detta har inte platsläget förändrats utan vi har haft alla våra 13 födelserum öppna. Vi har även fyra mottagningsrum där det går att föda. Förvisso på en hård platsbrist och utan tillgång till lustgas eller annan smärtlindring men när alla rum fulla och barnet kommer, ja då tar man vad man har.”

Andrea Wirén är barnmorska på Danderyds sjukhus. Foto: Adam Daver

I entrén på förlossningen ligger en matta i hoprullad, i väntan på mattvätt. Den blir en illustrerande bild av de små marginalerna. En kvinna, som när hon fick se den gröna skylten ”förlossning”, kunde inte längre hålla tillbaka krystvärkarna. Och så hon själv, barnmorskan, som försöker behålla lugnet, medan hon ansvarar för två kvinnor, och kontrollerar fosterljuden hos två ofödda barn, varav den ena har gått på en specialistmottagning efter att en traumatisk upplevelse vid det första barnets födelse. Det kräver hög närvaro av barnmorskan. Då knackar en kollega på dörren, och säger till henne att hon måste komma. 

”Min födande kvinna spärrar upp ögonen och ber mig 'snälla lämna mig inte'. Mitt hjärta går sönder lite. Här står jag inför ett val som inte är så självklart. Jag måste göra en bedömning, prioritera. Det är lättare att välja om det står mellan liv och död.”

Det är i ett brev till sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) som Andrea Wirén, barnmorska på Danderyds sjukhus, ger inblick i sin arbetsmiljö. 

Då hade DN nyligen rapporterat om hur en kvinna i Sollentuna, i slutet av juli fick en ofrivillig hemförlossning efter att ha fått uppmaningen att avvakta med att åka till förlossningen på Danderyds sjukhus - där det var fullt. Till DN sade Anna Starbrink bland annat att hon förstod om det var svårt att göra en bedömning på telefon, men att ”ingen kan vara nöjd med att en kvinna ofrivilligt fött barn hemma”. Starbrink sa också att det inte fattades förlossningsplatser i Stockholm. 

Politiker vet siffermässigt hur det ser ut, men det som inte framkommer är konsekvenserna för arbetsmiljön och för de födande

– Den verklighetsuppfattning hon har, den delar inte jag och mina kollegor - att det händer saker som vi inte önskar beror inte på att vi fikar, utan på att det saknas resurser. Politiker vet siffermässigt hur det ser ut, men det som inte framkommer är konsekvenserna för arbetsmiljön, och för de födande, säger Andrea Wirén, som också pekar på hur det påverkar patientsäkerheten. 

När Andrea Wirén samtidigt publicerar brevet till regionrådet i ett Facebook-inlägg, får hon ett stort gensvar. 

Från kollegor och vänner fick hon frågan: ”är det ett nytt barnmorskeuppror på gång?” Men nej, så känns det inte, säger Andrea Wirén. 

– Tyvärr är det nu lite mer uppgivet. 

När DN träffar Andrea Wirén är hon ledig. Det är en varm sensommardag, men Andrea möter klädd i långkofta, med en barnmorskelur i trä - den som tryckt mot gravidmagen används för att lyssna på fosterljud. 

– Det var full rulle, säger hon om det avklarade passet, ett tryck som förstärks av att många blivande föräldrar under sommaren hör av sig och vill göra extrakontroller, i oron över att inte få plats. 

Att hon skulle bli barnmorska var ingen självklarhet. Hon hade arbetat som sjuksköterska i fem år, utan att känna att det var riktigt rätt. Hon tog en paus under en period, innan hon bestämde sig för att vidareutbilda sig. 

Efter den åttonde födseln under barnmorskeutbildningen var hon med om sin första tvillingfödsel, en upplevelse som blev avgörande för hennes yrkesval. 

– Då kände jag ”wow, kan man jobba med det här?” Jag gick bara runt och log och var som i ett lyckorus. 

Andrea Wirén är 33 år, och delar upp tiden i ett ”före” och ”efter” BB Sophia, som öppnade 2014. Då hade Barnmorskeupproret spridit sig över landet med krav på bättre villkor och på en barnmorska för varje födande, vilket blev lättare att tillämpa med en ny klinik. Men privata BB Sophia stängde efter bara två år

– När BB Sophia startade fick vi andrum. När det lades ner blev det snabbt en nedåtgående spiral, säger Andrea Wirén. 

Sedan dess har många barnmorskor lämnat förlossningsvården, och de somrar som även tidigare var hårt ansträngda har om möjligt blivit ännu tuffare. 

Jag skulle säga att läget den här sommaren är värre än tidigare, eftersom barnmorskor inte vill jobba inom förlossningsvården

– Jag skulle säga att läget den här sommaren är värre än tidigare, eftersom barnmorskor inte vill jobba inom förlossningsvården. Därför hjälper det inte att utbilda fler. 

Och för egen del? 

– Jag älskar mitt jobb, och kommer att stanna så länge det ger mer än det tar. 

Samtidigt säger Andrea Wirén att hon ser kollegor runt omkring bli sjukskrivna och sluta.

Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm. Foto: Magnus Hallgren

Innan alla siffror är analyserade står det svart på vitt: hittills i år har 120 kvinnor tvingats föda i ett annat län, för att det varit fullt i hela Stockholm, en ökning jämfört med samma period i fjol. Men, påpekar regionens chefläkare Johan Bratt, vid dessa hänvisningar till Västerås, Uppsala, Gävle, Eskilstuna eller Nyköping görs en medicinsk bedömning i varje enskilt fall. 

Totalt sett har hänvisningarna mellan regionens kliniker samtidigt minskat. 

Barnmorskeförbundet lyfter gärna fram en siffra som regionen samlar in men inte redovisar officiellt, den som visar när hänvisningar mellan sjukhusen i länet inte kunnat ske, vilket var fallet vid 116 tillfällen i juli. 

– Det har varit en tuff sommar, för att vi så ofta inte kunnat ta hjälp av varandra och hänvisa. Då måste vi ta emot ändå, trots att det inte finns plats, rum eller barnmorska, säger Ia Jeppsson, barnmorska på BB Stockholm och ordförande för Barnmorskeförbundets lokalförening i Stockholm. 

Johan Bratt lyfter fram att grundbemanningen varit bättre än förra sommaren. Att det skulle ha fattats många barnmorskor, och därför svårare att hänvisa mellan regionens förlossningsenheter uppger han sig inte känna till.

– Man har ju anställt andra yrkesgrupper, som sjuksköterskor och undersköterskor, säger han. 

Men att ersätta barnmorskor med andra yrkesgrupper går inte, säger Ia Jeppsson. 

– Det är en nödlösning, eftersom det är barnmorskan som har kompetensen. 

Att andra personalgrupper anställts, exempelvis för städning av förlossningsrummen, är bra säger Andrea Wirén. Men de kan inte avlasta en barnmorska som ansvarar för tre födande.

Anna Starbrink (L) sjukvårdsregionråd i region Stockholm. Foto: Lisa Mattisson

På en kravlista hon skickat till regionrådet står förutom höjda löner till barnmorskor och annan förlossningspersonal ett återöppnande av BB Sophia, att öppningen av S:t Göran ska snabbas på. Och en landstingsfinansierad möjlighet till hemförlossning - ett alternativ som nyligen avskaffats i Region Stockholm. 

– Det talas om vårdval, och då ska vi kunna tillämpa det också - den som vill ska kunna föda hemma, eller på en mindre enhet. Det är en skam att det inte går för att det finns för lite resurser. 

Andrea Wirén väntade på svaret från Anna Starbrink, som kom i början av september. Starbrink uppger att hon inte kan kommentera på grund av att enskilda patientfall nämns i texten. Men Andrea Wirén påpekar att det handlar om fiktiva patientfall, hämtade med inspiration från verkligheten. 

– Inget är specifikt - självfallet för att hålla på patientsekretessen. 

Till DN hälsar Anna Starbrink genom sin pressekreterare att det rör sig om ”arbetsmiljöfrågor som chefen bör hantera”. Starbrink pekar på att förlossningsvården utvecklas redan nu, bland annat inom verksamheterna i Södertälje och på Karolinska i Huddinge, med projekt som där samma barnmorska följer kvinnan genom graviditet och förlossning. Den uppskattade småskaligheten på nedlagda Södra BB och BB Sophia är däremot svår att uppnå, av säkerhetsskäl, säger Anna Starbrink. 

– Det är viktigt att våra förlossningsverksamheter är helt fokuserade på trygghet och patientsäkerhet, och därför ligger i anslutning till akutsjukhus. Det begränsar möjligheten för mindre enheter någon annanstans.